Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flora, tjocka, breda och aflånga Fåltfpatstårnittgar, af violett färg.
Den brukas mäft til prydeliga monumenter. Piédeftalen under en
Statiie equeftre, på torget Santiilima Annonziata i Florenz, /kall,
efter Herr Ferbers berättelfe, därutaf vara huggen. Hela redden vid
Ifola d’Elba fäges eljeft beftå af granit, hvaribland denné finnes.
Se Ferbers Briefe aus Welfcbland, f. 3?f.
Et ftycke granit, beftående mäft af hvit Fältfpat, litet Qvarts
och mindre Skimmer, Hornblende och Skår Ikorn, lagd uti digel
och infatt uti häftig hetta, har fmält tilfammans med en brun
järnig hinna på ytan. Vid fönderftagningen hade fältfpaten gått
til et hvitt och klart glas j glimmern med /kör] och hornblende
hade famfält blifvit förvandladt til en fvart flagg, dock få at
/kil-nad dem emellan kunde /könjas. Qvartfen däremot har uti denna
poreufa mafia legat ofmält uti hvita opaqua korn. Se Gerhards
Verfucb einer Gefcbicbte des Mineralreicbs, 2 Del. f. 36.
Granit- eller gråbergsarter, fom äro qvartsrådande och allenaft
med litet /kirtmer och föga fältfpat, men ingen hornblende,
blandade, kunna vara mycket eldfafta, men hafva den olägenhet at
flagna och fpricka fönder i många ftycken, vid hettans åtkomft,
hvarföre de ej kunna nyttjas fom innanrede uti fmäitugnar, men
uti vattubyggnader är granite/f däremot ojämnförlig i beftändighet,
fom våre i lenare tider bygde /luffar af huggen granit lära bevifa.
Granit hörer väl egenteligen intet til malmförande berg, men
malmgångar finnas likväl ftundom däruti, och i fynnerhet hafva
tenn-malmer på många ftällen fitt läge i granit. Se orden Gångberg
.och Stockverk.
Aftergranit kallas en ofullkomlig granitarf, beftående af
cry-ftallini/ka qvartskorn, jemte en röd, tät och föga fpatformig
fältfpat, fom nära liknar en röd, glänfande och ftenhärdad lera.
Denne granit förefall* ofta, ibland Sachfi/ka allmänna bergarter, på
grän-fen af enftakade höga berg, fåfom vid Valdheim, Meisfen,
Dresden m. m. Se Ferbers Min. Gefcb. verfcb. Lånd. f. 124, 1?8-
Granitbergen träffas aldrig i form af flötfer, fom någre
Litho-grapher hålla före, i anledning däraf at flötslike fväfvande gångar
däruti ofta finnas, hvilka orätt blifvit anfedde för flolägrige. Af
N n n n 3 för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
