Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GRA • 6?7
jordftenar, eller gefchieber, härtii an fes fkickeligaft, likafom de
voro af naturen, eller af förftöringar, til detta ändamål fär/kilt
lösbrutne och danade. -
Lyckligtvis hafva våre fvenlke granitartee nu mera vunnit
ftör-re aktning, få i anfeende til deras oförlikneliga nytta vid
beftän-diga vattubyggnader, fom ock til prydeliga ornamenter, fedan
kon-Ilen til deras arbetahdehunnit och mera lärer hinna at blifva
’allmän. Om granitens användande til byggnader här i riket, fe
ordet Stenbrytare. • ,
Granit kan väl i det längila trotfa tiden uti beftändighet emot
luft och vatten, men bör likväl intet anies lom aldeles
otörgänge-lig. Åtlkillige bergsmän, fåfom Herr Öfver-BergsRådet Ferber
och Prof. Storr i Tiibingen, hafva vid Sachfiika bergverken
anmärkt, at en del granit, genom vittring, med tiden fmåningomr
gfnötes och .förvandlas til en lera. Se Crells Cbemifcbe Annalen,
1784, l:fta ftycket, f. 19. Våre fvenlke gråbergsarter, i fynnerhet
de hvita fältfpatsrådande, finnas äfven lida någon fådan afnötning,
eller undergå förgängelfe, hvilket tydeligaft röjes uppå löfa
jordftenar, „fom på alla fidor äro utfatte för regn, luft och folens
verkan. Ådror, uti fådane ftenar, äf mera härdige arter, fåfom: qvarts,
granater och någre arter af hornblende, finner man uphögde, fom
vittna om faltfpatens afnötning och bortfköljning däremellan. En
fin hvit fand träffas ock flundom under matjorden omkring fådane
llenar af förvittrad fältfpat. Härtii kan dock intet räknas den
bekanta fjelffrätflen, hvaraf hela berg kunna förvandlas til fandj men
denne ftenart lärer ock aldrig användas til byggnader.
Til granitllägtet föres ock af några den hälleart, fom är fa
roman fat t af grynig qvarts, med Ikimmer enfamt, utan någon
fyn-nerlig fältfpat. Den får då namn af Hornberg, eller Sta lift en,
och brytes vanligen groflkifrig, när ikimmern är rådande, famt
räknas i fynnerhet til malmförande arter. Se ordet Gneis. Den
är tillika nog eldfaft at kunna nyttjas emot hettan vid
fmältugnS-murningar, hälft då ikimmern är af det hvita glimrande kattfiltret,
och ännu mera, om något af den gröna fpeckftensarten däruti är
inblandadt. Se Stdllften..
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
