Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fynnerhet Ungeflka bergverken, blifvit aflagt, fåfom föga lönande
och alt for fenfärdigt, i det föga’ öfver 4 eller y famnar ora året
på detta fätt kunna indrifvas, hvaremot krutfprängning mera
blifvit vedertagen. — Med kilhackor, kallkilnjng, eller med Eifen und
Scblagel, brytas däremot i fynnerhet flötsmalmer, fåfom
ftenkols-och gallmej-grufvor, flolägTige kalkftenshällar och taklkiffer,
flolä-grige järnmalmer, kopparfkiffer och flere dylike lättbrutne och
rät-klufne arter. Vid ftenkolsgrufvorne brukas dock far/kilte härtil
gjorde verktyg, fåfom vid grufvorne på Herrenberg utmed Aken.
Har hade flenkojsflötfen tagit en ftupning til några och yo grader
ifrån våglineen, fom fe*? uti Tab. XIV, Fig. 2, hvareft denne flöts
vifas uti profil, efter defs flupning, tillika med en för väderväxling
up til dagen bygd trumma. Flötfen arbetades på det fättet, at
fedan en liten fältort förft blifvit indrifven (Se Fig. 3, B), hvar-.
vid die Losbacke, Fig. 4, och kilhackan, Fig. y. nyttjades,
utarbetades vid liggande vägg en djup fchram vid a i, med en fär/kilt
härtil gjord ftållagd järnhacka, fom Beckel kallades (Fig.6),
alle-naft 4 tum tjock, med et rundt fkaft, af et ftycke fmidd.
Därof-vanföre vid e infattes en flark järnkil, Handbefen kallad, Fig. 7,’
fom indrefs med ftenjärnet, der Fduftel, til defs hela ftycket A
måfte nedfalla, och genom detta brytningsfätt erhöllos de grofva
kolen, fom fåldes til högfla pris. DyHke kilhackor och verktyg
brukas merendels vid alla ftenkolsflötfers bearbetande. • ■
Vid förfta början af en grufvebrytflfng, eller iRärpning, r
akt-tages,få vida möjeligit är, qm malmen, eller gången, vifar någon’
anledning til dqnläge på djupet, då Scbacbt bör anläggas och
ned-drifvas på hängande vägg. Vid järnmatms-gångar: fom hafva någon
dragande kraft til magneten, plägår gångens förhållande på djupet
med detta inflrument lätteligen, kunna, rönas, nemligen ■ där nålen
drages fom flarkafl och ftäller fig efter gångens ftrykning, men
åter hafligt går därifrån, där är gångens liggande; men på den
fldan, där nålen länge håller fig åt malmen och fmåningom drager’
fig därifrån, där är gångens hängande vägg, hvareft ikärpning
och-fchacht förnemligaft’ bör nedflås. Vid andra malmer, fom ej
hafva någon vän/kap til magneten, kan en fådan dosering föga med
fa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
