- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
713

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

\

Indien, äro likväl mäft bekante för ömnigafte tilgång af guld.
Därifrån har et gedieget guldftycke -af f6 markers vigt blifvit upvift
oti Parifilka Academien, fom Reaumur berättar. Uti Brafilien
fak-nas intet heller guld och, at /luta af åt/killiga refe-be/krifningar, /kall
Konungen af Portugal, hvilken 4:del af hela landets afkaftning
til-faller, årligen få vid pafs 60©,000 ducater, på det högfta räknadtj
då värdet af hela Brafiliens tilverkning blifver ungefär 3,000,000
ducater.

Det mäfta, och förmodeligen alt gedieget guld, innehåller
filf-ver, til I a 2 karat på lodet. Det Malacci/ka guldet hålles uti
minda värde af den grund, at det är mera blekt och äger ftörfta
til-fats af filfver, hvarutaf äfven kommer at det är mera lättfmält än
fint guld.

r) Gediegna guldet uti.gångar, eller uti faft klyft, träffas i
följe med hvarjehanda bergarter och andra metallers malmer, men i
fynnerhet tyckes det hålla fig vid fvafvelkiefen och, ibland alla
bergarter, hälft til den hvita, halfklara qvartfen, fom har en glatt,
hal, gläntande och likafom fet, eller med olja öfverftruken yta,
uti hvilka arter guldet få väl vid Ädelfors, fom vid många
Un-ger/ka, Siebenbiirgilka och flera utländ/ka guldverk, vanligaft vifar
fig, hvarföre qvartfen i fynnerhet kan anfes fom guldets matrix.
Det förekommer då af åt/killigt utfeende. Vid Kremniz i Ungern
brytes gedieget guld allenaft då och då, antingen i bladig form pä
qvarts, eller i hårlik form på gyldi/k kies och på röfchgewächs.
Se Ferbbrs Abbandl. iiber die Geb. und Bergn>. in Ungarn, f. 122.
För öfrigit är det funnit:

Uti klar Gipsfpat, vid Nagyåg uti Siebenbiirgen.

Uti Fdltfpaty vid Schemniz i Ungern. Uti fvart Hornberg
på famma ftälle. Nu mera fås likväl ganlka fällan något fynligt
gedieget guld vid Schemniz. Se Hr. von Borns Bref til Herr
Fer-ber f. 21 f. Uti fvart Hornblende har det ock, fora något fällfynt,
blifvit funnit uti Baftnäs grufva vid Riddarhyttan, allenaft en en-
-da gång.

Uti Kalkfpat vid Stanitza i Siebenbiirgen.

Uti arfenikalifk Kies och Scberbenkobolt.

Xxxx ‘ Uti

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free