Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fländeligen be/krifne uti Hr. Lewis Cefcbicbte des Goldesj
Cramers Metallurgie, m. fl.
Om guldprof på de öfriga metaller, och huru guldet proberas
på defs finhet, fe orden Skeaning och Qvartering.
Det förfta och allmännafte profvet/~Hvarmed guldets finhet
ungefär utrönes, är på en god proberfien. Då guldet gnides på
en fådan ften, fäfter fig därpå et ftrek af en tunn hinna, fom emot
den fvarta ften tydeligaft vifar fin färg. Om en droppa
ikedvatten fläppes på detta ftrek, och det då ftraxt förgår, ar det fal/kt
S uld, eller Simtlor. Om det ej rores af /kedvattnet, kan /lutas at
et är guld, men om det ej är aldeles fint, utan författ med
filf-ver eller koppar, måfte et öfvadt öga dömma om defs finhet, i
den mon fom färgen antingen är högre gul, blekare eller rödare.
Af filfver hlir guldet blekt och af kopparen rödt. At hjelpa ögat,
tnåfte et eller nere ftrek dragas, närmaft därintil, af färfkilt
inrättade probernålar, fom äro fammanfmälte, til utfått mängd, af de
xnäft brukeliga blandningar af filfver och guld, eller koppar och
Suld. Det ftrek af en probernål, hvilket närmaft liknar det fom
call proberas, bör då någotnär utmärka det fenare guldets finhet.
Se Probernålar. Då guldet är enfamt lojeradt med filfver, kan
detta prof vara någorlunda påliteligit; men när det är författ med
filfver och koppar tillika, är denne utväg ganika ofäker. Et Htet
prof på våta vägen, fom härförut namnes, är då aldeles tilföriåte- .
ligit.
Guldfand, Se Guldmalm och Guld.
Guldfegring, Se Guldtilvtrkning.
Guldflagare kallas den arbetare, fom tilverkar bladguld.
Se Bladguld7
Guldtalk kallas antingen en grå, fvart eller grön /kimmer,
hvilken genom bränning med lindrig eld, eller genom fölens
ves-kan, får guldfärg; eller ock förftå* härmed en naturlig guld färjad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
