Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de fkiljas ifrån allmänna bergarten. Af fådane erzfaller finnas
paralleler, til i a I lachters bredd ifrån hvarannan. Bredevid och uti
fådane Fali ftryka paralleler af i til 3 tums bredd, fom Band
kallas, innehållande hvarjehanda bergarter, i fynnerhet fvart bornften
cch ftundom glimmer. Då delte faller fortfara uti jämnt
ftrykan-de, få de namn af ft arka Faller., men om de göra åtfkilliga
bugter, heta de ’ Springfallcr. De rätta ädla faller hålla ^ ti 4 lod
filfver på centnern. In på defla erzfaller, och fåledes tvårt på
Bergfkifringen, ftryka uti Öfter och Walter de härftädes
egente-ligen få kallade ädla gångar, hvilka äro malmförande och falla på
djupet uti ganika litet donläge, dels emot Norr och dels emot
Söder, ifrån 2 a 3 fingers til 2 a 3 lachters mägtighet.
Spatgån-gar, mildare i dagen och faftare på djupet, äro när allmännare och
ädlare än qvartsgångar. Letten- eller Lerfkålar äro ej biftåndige.
De närmaft parallelt med hufvudgången,ftrykande gångar få namn
af Nebenganger och Nebendrummer. De oädla bergarter, fom
ftundom kafta, förtrycka och fördrumma gångarne, kallas här Slatter.
Där deffe gångar, med korsning, uti en fned vinkel inftöta
på malmfallen, där fkärpes och där har man då at vänta ädla och
rika gefchikker af gedieget filfver, glaserz, rothgiilden m. m., hälft
då gångarne ftryka igenom flera erzfaller tillika. Där hvita
qvarts-band i erzfallen ftöta inpå gångarne, där har guldhaltigt och
fked-pingsvärdt filfver ofta funnits, men i allmänhet hållen här fpaten
för mera ädel och malmförande än qvartfen.
Härvid kan märkas at, ehuru både vid Kungsbergs och
Ungerika filfvermalms-gångarne infallande lerlkölar icke medfört
någon ädel art, få har man dock däremot en contrair obfervation vi<i
Brattfors järngrufva i Vermeland, där en gång af gråblå lera ftött
in på järnmalmsgången och då innehållit gedieget filfver, på några
famnar, invid järnmalmen, men ej vidare. Se Kongl. Vet. Acad.
Handl. 1741 f. 241.
De mångfaldige förändringar, fom gångar i fält och på
djupet undergå, böra i fynnerhet inhämtas genom grufbefaringar.
Det är ej heller utan nytta at, vid alla tilfällen, noga betrakta de
gångar, fom ofta på bara gråbergshällar, af hvarjehanda bergarter,
A a a a a 3 vifa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
