Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvårs ämne är en lös trapp, vekare än proberften, och gifver vid
rifning hvitt eller ijasgrått pulver. Defle ikölar medföra väl intet
gods, få länge de ftryka genom den oädla bergarten, men uti den
ädlare blifva de antingen fjelfva fyndige, eller föra de malm med
fig, antingen nära intil, eller på några famnars afftånd därifrån.
Detta nämnes i Herr Prof. ooh Ridd. Bergmans Verlds-Bejkr.
I Band., f. 2f3*
• Vid Nya Kopparbergs grufvor, uti Storgrufve fältet, finnes
malmgången ifrån Nordväft, där den förft yppar fig uti dagen,
fortfatta fin ftrykning under det öfverliggande gråberget, med 6
eller 8 graders ftupning uti fält, ifrån våglineen. tillika med jo a
f.2 graders doniäge på djupet emot Nordoft, lom då utgör defs
hängande vägg uti grufvan. Den fortfar uti dennä ftrykning, til
defs den ändteligen afikäres, eller termineras, emot en 14
famnars mägtig få kallad Kalk, eller öfverkorfande fäkfpatsgångj men
är åter igenfunnen uti et lika förhållande på andra fidan om
be-mälte kalk. Emot djupet ftöter åter gången emot et några famnars
tjockt fa kalladt iköligt Skr efter g, hvarunder åter malmgången
med et lika ftupande emot djupet blifvit yppad och efterfatt,
ehuru med mycket och föga lönande arbete.
En rödbräckt järnmalm med brånad, eller råftig Vfttting uti
dagen, har här uptäckt deffa befynnerliga gångars förfta början, eller
up-flående ikate, och fom det öfverliggande berget ej varit nog faft,
få har ock et betydande fall ändteligen förorfakat StorgrufvanS
för-ftöring, med en vidflräckt öpning uti dagen.
Utom hvad om gångar och berg i allmänhet kan inhämtas af
Freyberglka Bergs-Acldemiens Btricb* vem Berghau, famt af Hrr.
Delii och Cancrini /krifter, finnas i fyrinerhet uti Hrr. von Borns
och Ferbbrs. bergverks befkrifningar öfver Sachfen, Ungern,
Böb-men och England, ganfka märkvärdige och uplyfande
anmärkningar få väl om gångars fom flötfers mycket olika förhåRande.
Ibland de mäft vidfträckta ftrykande gångar kunna de
Unger-(ke räknas. Vid Kremni^ där hällearten, äfvenfom vid de Öfriga
bergverk i Ungern, beftår af Saxum metalliferum, drifves
grufve-brytningen på en mägtig, ädel och guldförande gång, fom beftår
Bbbbb 2 af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
