- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
799

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hjulftock (Welle, Armelle) kalias den ftora ftock,
beftåen-de antingen af et enkelt, eller flera fammanfogade träd, hvarappå
et vattuhjul är fäftadt och hvilket, genom dels omförande,
åftad-kommer den rörelfe, fom vid de inrättade machiner åftundas. Se
Vattubjul 6ch, om hjulftockar vid hammarverk, ordet Hamrnar-

bjulflock.

HopafkOtt kallas uti Nora bergslag det antal af cirkelhopar
vid en grufva, fom på en gång utdelas emellan grufveägarne, då
hvar grufvelott får fin hopj och kunna flere hopafkott om året fke.
Men om en grufva, til exempel, beftår af 16 hela grufvedelar och
gifver om året allenaft 32 hopar, fker allenaft et hopafkott om
året, då tvenne hopar tilfalla hvarje hel grufvedel.

Hopblåsning kallas vid bergsmanshyttor början af
blåsnin-cen, under den tiden ugnen ännu intet blifvit fuliökad, eller ock
flutet på blåsningen, då ugnen kommer i aftagande och då
upfätt-ningarne förminfkas, hvilket Drefvet kallas.

Hopbrilk kallas vid en masugn, eller bergsmanshytta, då’r flere
delägare äro, den fördelning Intereflenterne, eller hyttelagarne,
emellan, fom vifar huru mycket kol och malm hvar och en
delägare bör tilfätta efter fina andelar, under, den tiden värmningen,
eller öknings-dygnen påflå, och til defs ugnen kommit*! full gäng,
famt huru mycket hvar och en Intereflent tilkommer af det under
denna tiden vundne få kallade hopjärnet; likaledes huru mycket
hvar och en kommer at brifta vid blåsningens flut, eller pä
drefvet. Huru den härvid förefallande Minder- och öfverbrukningen
uträknas, och livad därmed förfiås, fe Kongl. Vet. Acad. Handl.
1749, f. 23 och 195, famt ordet Hyttebruk.

Hopjårn heter vid bergsmanshyttor det tackjärn, fom
erhål-les under hopbruket til delniog hyttelagarne emellan, eller til
hyttelagets gemenfamma behof.

Hopkol äro de kol, fom under et hopbruk åtgå. Se Hopbruk.

Horn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0815.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free