Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ften och Järnets Hiftoria f. 890, Scurcsir von Eifenerx m
Steyer-mark, 1772, B. F. Herman von Brefctaverfiabl, utgifven 1783.
Redigafte begrepp och grundeligafte kunikap om denna malm
igenfinnes uti Herr Hjelms, under Herr Prof. och Ridd. Bbrgmans
infeende, år 1774 utgifne Academilka Afhandling om Hvita Jim
malmer, hvilken fedan på Latin blifvit med tilläggningar införd uti
OpuJculaCbemica, Vol. 11 f. 184 o. f. Däraf kan inhämtas at defs
förnemfta Deftåndsdel ej är annat än Kalk, fom, under defs daning,
tyckes hafva infupit något med tilhjelp af Luftjyra uti vattea
uplöft Järn, ty genom aniiälde rön har intet tecken hvarken til
, vitriol- eller faltfyra kunnat röjas.
Det är redan nämdt at denne malm fällan eller aldrig finnes
på ytan af fullkomlig hvit färg, om icke vid brytningen oti
gruf-van, eller uti den rätta cryftalliferade Eifenblutbe (fe detta ord);
och bör därnäft anmärkas, at den til utfeende och gry äfven före«
faller ander åt/killiga lynnen, merendels af luften vittrad, fåfom:
— Helt tät, mörkgrå, umberfärgad eller mörkröd. — Fjdllfkifrig,
fvartbrun med gul ochra, Tinten kallad, ifrån Salzburg; eller fvart
och rödbrun, med jämglimmer och hvit järnfpat, ifrån Schmalkalden,
under namn af Mummel* —• Smäfjällig, eller fingnifirig, gråaktig, på
ytan af luft eller eld fvartnande, fåfom våre fvenlke arter. — Gr
of-fjällig, fpeglande, fpatartad och mera kalkblandad, af åtikilliga
färgor. Denne är allmännaft ibland Tylka ftålmalmer, och fåregen«
telisen namn af Pfiinz vid Ærzberg uti Kärnten. — Dnifig,
kiftformig, eller cryftallinifk. Se Eijenblittbe. — Vittrade äro de.
fläfte fvarte, gale, gulbrune och roftfärgade, ifrån Steyermark,
Naflau- Siegen &c., alla mer eller mindre järn- och
brunftenshalti-ge, merendels med, men fällan utan kalk. Se Herr Hjelms redan
nämde Afhandling, Herr HofR. von Bokns Litbopbylncium, 1 De«
len, f. 121, famt Chells Beyträge zu den ebemifeben Annalen,
178 f, 2:dra ftycket, f. ai och följ.
Uti calcination i eld förlorar hvk järnmalm emellan 20 och 40
procent, hvilken afgång ej är annat än vatten, mättadt med
luftfyra, utan färdeles fmak och lukt. Efter upgloogning hettar den
något med vatten fom kalk. — För biåsrör, på kol, fmälter den
både
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
