Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller hvarf, göres åter et nytt hvarf med 4 upfättningar, eller 16
korgar, på hvarje hel del, och det uti omvänd ordning, få at
den fom förut varit N:o 1 blifver N:o 16. Detta hvarf kallas di
Kyttbvarfvet, i anledning däraf at den fom förut varit fift nu
hoppar, (eller Kyttar, efter ortens talefätt) til den förila. Stundom
göras tvenne fådane Kyttbvarf, då N:o 16 åter blir N:o 1
tilba-ka. Därpå börjas Halfbvarfvtt, hvarmed i lika ordning fortfares
både fram och tilbaka, allenaft med den ikilnad at hvarje hel del
nu utgör 8 upfättningar, eller 32 korgar kol.
Om masugnen ännu ej är i full gång, göres et nytt halfhvarf
på lika fätt, hvilket likväl fällan händer. Därefter, och då ugnen
kan draga full malmfättning, begynnas Helbvarfven, då på hvarje
hel del påbäras 16 upfättningar, eller 64 korgar kol, hvilket
kallas en Ugn, eller, efter ortens dialeft, en Omm. Masugnen är då
bräckt til högfta malmfättning, fom kan tålas, eller fmlmalmad.
Kyttbvarfvet är fåledes ej annat än et fortfarande af
mae-ogns-värmningen, hvarvid hvar och en hytteägare til/kjuter fitt
fär-ikilta rede af malm och kol och tager enfam afkomften däraf, i
den mån. fom han är mer eller mindre lyckelig och fom- han, efter
lottningen, framkommit midt uti hvarfvet. Huru Vår inningen,
eller föriia början af blåsningen, tilgår, är redan fagt. Emedan alla
hvarfven gå förft ifrån N:o 1 til 16 och fedan tilbaka ifrån N:o
16 til 1, kommer både den förda och den fifta at göra dubbelt
antal upfättningar, då hvarfvet hunnit til dem.
Huru minder- och öfverbrukning algebraice bör uträknas, fe
Kong!. Vet. Acad. Handl. 1749 2 3 > 196.
Hyttelagare heter hvarje delägare uti en masugn, eller hytta.
Hyttemårken kallas de tecken, fom vid masugnar, eller
hyttor, fättas på tackjärnet, at altid det ftälle, hvarifrån det
kommit, måtte igenkännas och fäkerhet gifvas om järnets godhet.
Hyttemärket, fom beftår af hyttans nummer och bergsmans
bomärke, har masmäftaren utlkurit uti träd och trycker det in uti
hvart och et galtmot, fom göres i fanden på hyttegolfvet. Grair-
M m m m m 2 gärdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
