Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det förra heter fmäkning på &pen Härd och brukas, då
metallen /kali renas ifrån oarter, eller ifrån andra fämre metaller,
få-fom då kopp» en gar as, eller då et gutit /kört tackjärn /kall
bringas til fitiidighet. Til detta ändamål äro vid järnverken många
arter af härdar, efter olika arbets-methoder, inrättade, fåfdm:
a) Tyfikbärd, där tackjärnet fmältes och tilgedogöres på tylka
vifet. Se Hammarfbiedsbärd.
b) Vallovbärdar äro af tvertne flag, Sntdltare- och
Rdckare-bärå Se Vallonftnide.
c) Half-vallonbård. Se Half-vallanftnide.
d) St ät bård, där tackjärnet fmältes tii fl ål. Se orden
Stäl-bård och Räftil.
e) Omundsbärd. Se Osmundsfmide.
f) Rånmerks-HärdSe Rdnnverksfmide.
1 allmänhet kallas äfven Härd det eldrum, hvaruti koppar,
eller järn, allenafl upglödgas vid utfmidningj men om fådane
härdar äro fmå, få at därvid kan brukas allenafl eftenda puft, fåfom
vid klenfmide och fpikfmide m. m», få de rättafl namn af ÅJjor.
Sluten kan en härd kallas, då en ugn är bygd däröfver,
hvaruti malmer fmältas dire&e genom kolen, och då den därotur
reducerade metallen famlas uti härden famt därifrån flytande
utflic-kes. Sådane fmälthärdar, med deras ugoar, äro af mångfaldigt olika
beikaffenhet T efter metylernes och deras malmers olika art och
förhållande uti fmältningen. i allmänhet kan anmärkas.
l:o. Då härden är innom ugnen, eller direÄe under
ugnspi-pan, heter det vid Sy/ka bergverken das Scbtnelzen nber den Tit’•
fel. Härvid förflås egenteligen med Tiegel det att
redningsftyb-et formerade rum, hvaruti den fmälta metallen famlas, och med
Herd menas hela det ugnsrummet, hvaruti rigelen är formerad,
eller inflagen. Denne inrättning nyttjas i fynnerhet vid masugnar,
Sltrubfen och Zerrenåfent då härden får namn af Ställe och är
då murad af eldfaft flen, ganlka tätt. Se Masugnsjlälle. Detta
fmältningsfätt brukas ock af ålder vid en del fuluugnar, famt i
fynnerhet Vid tenn- och blyfmäitaing, där godfet famlas uti den
under ugnspipan af fammanbiandadt ier och kolfiybbe inftötte härden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
