- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
848

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och därifrån uttages med järolkopor, fom dock tyckos-vafrit den
fämfta methoden. Uti Ungern kallas detta das ubå-

den Sumpf. I egentelig mening betecknas likväl med detta
tale-fatt den redning, då lerblandadt ftybbe endaft inflås på ugnens
botten, men ej vid fidorne, få.at det fmälta godfet innehålles
in-nom fodermurarne. Das Scbmelzen aber den Sumpf fäges,

då härden uti ugnen ej aldeles räcker upp til Brandmuren, eller
bakväggen, fom ftår midtemot och börjas lika högt med bröftet.
Se Cramers Metallur gie, tredje Delens itfta afdelning, f. 12.

2:o. Das Scbmehen uber den , eller durcb das Au g,
kallas, då metallen intet ftadnar uti någon härd innom ugnen, utan
utflyter, få fort den nedkommer, på en Jluttande ugnsbotten, och
ftadnar uti den utanför ugnen inrättade härden, fom Fårbård
(Forker d) kallas, och hvarifrån den kan utftickas. Sådane ugnar
nyttjas i fynnerhet, där blyilke filfvermalmer komma at fmältas.

Om metallen genom tvenne ugnsögon, eller öpningar,
växelvis utrinner uti två färlkilta och motfvarande i förhärden ut/kurne
rum , eller flybbeshärdar, får inrättningen namn af . Se

vidare detta namn. Men om bredevid förhärden en annan
mindre härd, Nebenberd, eller Sticbber, kallad, anlägges, hvaruti

metallen utftickes, upkommer en Krumofen.

Huru fmälthärdar uti ugnar formeras och inflås fes på fina
färlkilta ftäUen.

Hård tages ock uti flera bemätkelfer, fåfom:

d) En lluttande brädplan, hvaruppå fint bokade malmer valkas.
Se Planbard. Den är af åtlkillig belkaffenhet, fåfom ,

eller GJaucbberd, och Stofsberdt hvilka under fina färlkilta namn

förklaras.

b) Hård enfamt betyder ook det famma fom Hårdbly. Se
detta ord.

c) Herd kallas äfven vid tylka grufve-vindar den cirkelrunda
banan, hvarpå häftarne hafva fitt omlopp.

Hårda ( Hårten) är i allmänhet at göra vilfa metaller hårdare,
än de vanligen äro. Någre härdas genom kallhamring, fåfom järn,

koppar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0864.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free