Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändteligen aldeles färglös, faft gemenligen med nSgon matthet
el-fer förluft uti glanfen.
li:o. Det hårdafte järn, eller flål, behöfver minfta grad af
hetta för anlöpnings-färgornes upkomft, och ju mjukare järnet är,
ju ftarkare varma tål det, innan anlöpnings-färgen upkommer. Om
denna eldgradens verkan på ftålets hårdhet, fe jdnlöpa. Vidare,
om åtfkilliga märkvärdiga omftändigheter vid denna hettans
verkan, fe’ Järnets Hiftoria §. 48-f 2.
12:0. Uti en vifs grad af hetta behöfver järnet den längfta tid
at antaga famma grad, eller mer än någon af de andra metallerne,
och affvalnar fedan långfammaft, eller behåller varman längft af
alla, efter Herr Grefvé de Bouffons rön.
13:0. Uti glödgnings-hetta, fom upkommer fedan
färg/kiftnin-gen, eller anlöpningen, uphört, börjar det lyfa uti mörkret och
förlorar fit phlogifton på ytan famt blifver med en flagghinna
betäckt, fom har fvart färg och får namn af Glödfpan. Denne
blif-ver defto tjockare, ju längre glödningshettan påliår, famt ökas
ifrån brun, rödbrun, röd, ljusröd och ändteligen bvit farg, ända til
defs at altfammans förvandlas til en fvart ftagg, fom vid ytterligare
calcination blifver til färgen brun, fedan gredlin och ändteligen
röd, efter rifning til pulver, då den får namn af Crocus martis,
hvilken under calcination vinner en tilväxt i tyngden, ända til 36
och 40 procent, mer än järnet förut uti fttt metallifka tilftånd vägt.
14:0. Järnkalken, eller crocus, gifver med glasfats, eller med
borax fmält, et fvart, fotbrunt, grönaktigt, eller grönt glas, alt
efter fom det tages til ftörre eller mindre mängd emot glasfatfen.
Uti fluten fmälthetta, eller uti digel, kan järnkalken åter lätt
reduceras til järn, allenaft med tilfatt kolftybbe, eller på
ftybbes-härd.
Uti fträngafte hvitvarm fmälthetta börjar järnet brinna och
kafta ljufa fräfande gniftror, fom ej äro annat än fina ihålige
flagg-pärlor af fenapskorns ftorlek. Detta kallas fvetfa, eller fvijfa, och
kan tydeligaft fkönjas, då fin järnfilfpån fläppes fmåningom på en
ljuslåga. Ju mjukare järnet är, ju högre eldgrad fordras, innan
det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
