- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
888

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ganika många förfök finna någon utväg til järnets
famrinanfmkitning med zink, men alla uptänkte medel och handgrepp därtil
-hafva varit förgäfves använde, fom fes ati tredje ftycket af Crblls
Cbemifcbe Annalen, 178?, f. 19? o. f.

3f:o. Uti en blandning af 2 delar koppar med en del zink
kunde ändteligen T^,:del järn infmältas. Denne blandning var dock
mindre fmidig än raefltng, men hade af järnet fått den
egen/ka-pen at anlöpa uti luften med höggul färg. Mera järn kunde intet
med denna blandning förenas. Ehuru liten mängd järn häruti
be-fans, drogos dock /kaffpånor af denna blandning ftarkt med
magneten.

36:0. Antimonii metall, eller regulus, 28 delar, fmäites med
2? delar tackjärn til en hård, men /kör blandning, fom drogs ftarkt
af magneten. Tre delar regulus antimonii martialis och en del järn
fammanfmältes med fvart flufs, glas och falt, til en bvit, /kör och
vek regulus, fom nu intet tycktes vilja lyda magneten; men när
förföket g jordes å nyo af lika blandning, allenaft med den
/kii-nad at kolftybbe brukades uti flu/Ten, erhölls en dylik regulus, fom
var ganika villig at följa magneten. Samma egen/kap erhöll ock
den förra regulus, tfedan han fbrft blifvit allenaft upglödgad uti
• koleld. Denne famman/mältning fordrar få ftark hetta fom jUrnet
enfamt behöfver at fmältaj men om antimonium crudum fmäites,
fordras mindre hetta, fom bekant är.

37:0. At järnet kan förenas med koboltmetallen, eller Spett,
är få mycket mera bekant fom kobolt aldrig erhålles utan järnhalt,
Jivilken fvårligen kan /kiljas därifrån. Märkvärdigt är at kobolt,
utan arfenikalilk halt, har gifvit genom fmältning uti digel et
fmi-digt järnkorn. Se Kobolt.

38». En lika nära frändlkap är äfven .emellan nickel och järn,
få at de aldrig kunna vara hvarannan förutan. Både på kobolt
och nickel vifar äfven magneten den ftarkafte verkan. Se Nickel.

39m. På lika fätt är ock brunftens-metallen, eller Magtiejium,
altid tilfamraans med järn ock kan fvårligen därifrån af/Kiljas.
Denne blandning är den enda, hvarpå magneten intet vifar någon
verkan, förrän den undergått upglödgning, eller calcination.

40:0. Ar-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0904.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free