Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40:0. Arfeniken är ej heller obenägen at förenas med järn. 2
delar tackjärn uti bårrfpin fammanfmältes. med en del arfenicum
fixura, med tilfatt kolftybbe. Blandningen fans fördelt uti fmå
korn, af hvilka en del voro ganfka Iköra och en del kunde
något plättas under hammaren, innan de brufto $ mén alla voro gan»
/ka ftarkt med arfenik inblandade och lydde magnetens kraft.
lika fom rent järn. Detta arfenicerade järnet, calcineradt til ivart
pulver och fmält med glasfats, gaf et chryfolithfärgadt, men
ingalunda blått glas. Häraf beftyrkes fåledes intet det fom berättas
nyligen vara uptäckt uti Wien, nemligen at järn uti förening med
arfenik /kall utgöra en verkelig kobolt, hvilken med vinning /kall
gifva blått glas. Se Tafcbenbucb fiir Scbeidekunjller, 178?, 1.202.
41:0. Qvickfilfver är allmänt bekant för fm egen/kap at på
intet fätt kunna ingå förening med järn, aldraminft på
fmältnings-vägen. Någon liten fränd/kap torde dock vara dem emellan, i
anledning däraf at uti amalgamér-qvarnar fäges vara funnit, det
qvick-filfret, efter mycken gnidning, fäilat fig fläcktals på järnkorfet uti
löparen, fom Herr BergsRådet von Engeström anmärkt.
Om ren järnfilfpån rifves uti glasmortel med qvickfilfver,
under en til/lagen uplösning af blå kopparvitriol uti vatten, tyckes
väl järnet därigenom blifva med qvickfilfver amalgameraat, men
föreningen kommer allenaft däraf at alla järnparticlarne blifva
öf-verklädde med en kopparhinna, fom utur vitriolen fäller fig
därpå, och hvarvid qvickfilfret ftraxt fäller fig, och fåledes
innehål-les järnet däruti allenaft inveckladt, men ingalunda uplöft, eller
därmed amalgameradt.
Med järnfllfpån kan qvickfilfret renaft IkUjas ifrån defs
mine-ralifation med fvafvel, uti cinnobern, genom diftillation.
Vidare om järnets förhållande med de öfriga metallerne uti
mångfaldiga blandningar, med tillämpning för konfter och
handt-verk, famt metallernes /kiljande därifrån, fe Järnets Hiftoria.
42:0. Af nyäfte rön finnes järnets affinité, eller närmade
fränd-Ikap til .metallerne, på fmältningsvägen, vara uti följande ordning,
-nemligen aldraftarkaft til Nickel, fom föga kan därifrån befrias,,
därnäfi til Kobolt, Mugnejium, Arfenik, Koppar, Guld> Stlfver,
Uuuuu Tenn,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
