Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller intet af magneten. Gifvas likväl mer eller mindre lättfmälte,
alt efter den medföljande gångartens befkafFenhet. 1 allmänhet
kunna deffe malmer ej utan fvårighet brukas enfamre, i anfeende til
de trögfmälte bergarter, fom dem merendels åtfölja, af qvarts och
hälletlinta, utan fordra tilfats af lim- eller någon lättfmält
qvickften j men hafva för öfrigt ingen oart i masugnen och gifva
allmänt mjukt och godt järn. Ibland några hundrade järngrufvor
uti Wäftra bergslagen gifves allenaft en enda vid Billfjön, fom
förer blodftensartad torrllen uti kalkberg. Se ,
maim.
F) Qvickften, eller Blandften, kallas den malm, fom fmälter
fnart af medföljande lättfmälta bergarter, fåfom hornblende, fkim«
mer, Ikörlberg, granatberg, fega hornbergs-arter, järnhaltig lim«
eller ftahlftein m. m., fom antingen af Mturen äro Ikärande, eller
medföra någon fmitta af fvafvelfyra, hvilken förorfakar et mer el*
ler mindre rödbräckt järn, fom ock då tillika angriper murar och
medföljande bergarter. Alla deffe äro antingen af mörkgrå eller
fvart färg, famt dragas Itarkt af magneten; eller ock hmita med dea
egenlkapen at fvartna i luft och eld, fom Steblfteia,hvilken icke
lyder magneten. Se Stdlmalm och Hvit Järnmalm. De kunna
ock gifvas mindre qvicka och lättfmälte, om trögare bergarter
medfölja, fåfom Fdhfpat, Qvarts-, Asbeft och tälgftens-arter, m. m»
Den ftarkafte qvickften är hvita järnmalmen, eller Stablftein. Se
vidare ordet Qvickften.
G) Fdrfkande, fom äro mycket derba, eller rika, til 7oa8o
procent, och fåledes medföra föga någon fynlig bergart, men dra»
gas hel och hållne fom rent järn af magneten och falla gemenli«
gen fvartgrå, flaggtäte, eller grofkornige, famt äro benägne at uti
förfta fmältningen, eller uti masugnen, fätta färfkor och järnmuia
på forman och uti öfverftället, eller fnarare gifva fmidigt än fly«
tande järn, få framt ej tilfatfer göras af tjenlig fattigare malm,
eller af limften, eller annan flufsart, få at därmed bufver omkring
hälften af en flytande flagg, emot malmens halt.
5:0. Järnmalmer indelas ock, i affeende på deras förhållande
emot mqgnet, eller j>å deras mer och mindre magnetilka egen*
ikap, uti «) AU
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
