Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litet tant lervatten, få at däruti med en träpinne kan göras en
li-ten coni/k grop oti bottnen. Sedan denne ftybbes inredning tor.
kadt, inlägges häruti den roffade och fint pulverifeiade
järnmalmen (til exempel en Prober-centner), fom förut fuktas med et
•par droppar linolja, få at en rund klimp däraf kan göras, fom
kommer at ligga uti den conilka ftybbesgropen. Altfammans
be-täckes väl med ftybbe och lock. Digelen ftälles uti härden för
en god infattspuft och påblåfes med fträngafte hetta, ander eldens
förfigtiga Ikötfel, en god half timma, eller mer. Efter digelens
uttag ning och affvalning finnes rena järnet utfmält uti en klimp,
lig-•gande i den conilka gropen, och bergarten, fom kunnat vara
följ-saktig, ofvanpå i form af et grönt eller blått glas. Om malmen
iitter uti mycket bårdfmält bergart, kan ofvanuppi malmklimpen
iäggas ^:del emot defs vigt boraxglas, blandadt med fika delar
flufs-fpat och kalk, eller det få kallade Vitmm Fufibile. Delte och
•alla öfrige förändringar af fmältningsprof med flufler kallas Prof
få torra vågen. Huru järnprof göres på våta vågen, det är:
ge-iioin järnets utdragande, eller uplösning uti mineralilka fyror, famt
•fällning med blodlut, finnes afhandladt uti en under Hr. Prof. och
ilidd. Bergmans infeende år 1777 utgifven Acad. Afhandl.: Om
Järnmalmers proberande på våta vågen, famt uti Opufcula Cbemica
■Vol. II f. 43?* Om defla prof, äfvenfom fättet til järnhaltens
utrönande af malmens vigt och med magneten, fe Järnets Hiftoria
t. 79$, 79 och 129.
Vid järnmalmers proberande på våta vägen bör dock
anmärkas hvad Herr Westrumb federmera rönt, nemligen at en äkta
berlinerblå håller jämnt hälften järn, men ej £:del, fom Herr
Bergman antagit, och ej heller -frieiar, efter Herr Wibgiebs upgift. Se
ordet Berlinerblått.
Vid järnprof uti digel, med tilfats af alkalilka flufler, händer
oka med mycket rika och derba, eller färikande järnmalmer, at
järnet ej kan utbringas uti något redigt korn, utan går antingen
•til färlka, eller förbrännes til urart flagg. Detta forekommes
något därmed at fådan malm roflas ganfka ftarkt på /kärfvel; och
än mera därmed at litet mönja, eller blyglas, fättes til fluflen,
Zmi 2 hvari-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
