Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om- kalkens nytta vid faltpetters beredning kan läfas
Zimmer-.mans Chymie fid. 1376, famt J. C. Simons Kunft Saltpeter zu
tna-cben und Scbeidmajjer %u bremeny utom flera afhandlingar rörande
detta ämne.
Kalk, fint pulveriferad och med furt vin, hvaruti vinften är
up-löft, eller med fiemmiga faker, fåfom med fur mjölk, färlk oft,
agghvita, eller ,med fvinblod väl fammanbråkad, gifver hårdt och
flarkt cement. 1 fynnerhiet brukas denne fenare blandningen til få
källadt Chinefi/kt Stuccaturarbete.
Om kalkens beredning och nytta kan äfven fes Herr Gmelins
Grundfaze der Tecbnifcben Cbemie, f. m. o. f., famt Herr
Lam-prechts Technologies f. 24V-254> hvareft tillika en förteckning fin*
nes på de förnemfta Auétorer, fom fkrifvit i detta ämne.
Utom främmande jord* och ftenarter, kunna uti kalkfienar och
däraf bränd kalk åtlkillige falter vara af naturen inblandade.
Således finnes uti bergkalk vitrioifyra och uti flokalk faltfyra,
hvar-af händt at någre äldre Chemifier förmodat at all kalk innehållit
,det faltämne, hvilket tilfälligtvis funnits uti den art, fom kommit
under deras händer til förfök. Af denna anledning hafva olika
meningar upkommit om kalkens faltartade natur, och Sal calcis med
mycken möda blifvit förgäfves fökt. Vitriolfyran med phlogifton
röjer fig, med tydeliga gula fvafvelblommor, vid en del bergkalkers
bränning.
Kalken äger väl i viffa omfiändigheter alkalilka egen/kaper,
men alkali/kt falt kan likväl intet därutur utbringas. Nyare
Che-mici hafva funnit at defs flefta phoenoméner endaft härröra af
inneboende, eller utdrifven luftfyra.
Kalk kallas vid nya Kopparberget af arbetare infallande
ofyndige tyärklyfter, fom af/kära malmgången uti defs (trykning och
gifva6 ftundom af 10 a 14 famnars mägtighet, men befiå endaft
af en grof qvarts- och (kimmerblandad fältfpat famt hafva fåledes
orätt fatt namn af Kalk.
Kalkblomma, Cremor calcis, (Kafkblutbe, Badefchautri)
kallas den kalkhinna, fom lägger fig ofvanpå kalkaktigt vatten, då
B b b b b b 2 ’ det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
