Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ftar öpet for luftens åtkomft. Då kalkften brannes, bortgår
fiorre delen af den luftfyra, hvarmed den utgör et ftenartadt
ämne. Den brända kalken kan då til en liten del uplöfas, vid
/täckningen , uti 6 a 700 gångor få mycket vatten, hvilket kalkvatteo
fedan drager luftfyran til fig, då kalken återtager fin flenartade
natur och formerar på ytan en /korpa, eller cremor, hvilken fjunker,
få fnart den bräckes. och är en verkelig’fin kalkften. Den
upkom-mer intet, om luftens tilkomft uti väl korkad bouteille förhindras.
Uti naturen gifves den vid många kalkhaltiga vatten och
varma bader, fåfom vid Carlsbad, Vid Tivoli och på många andra
ftällen, i fynnerhet uti Italien. Se Confetto di Tivoli. På nämde
ort, eUer vid Tivoli, fäfter fig den uti vattnet uplöfte kalken, vid
defs upkomft i luften, uppå allehanda förekommande, vegetabilier
och ftenar, famt formerar få kalladt Kalkgyckel.
Kalkbollar, Se CryJlalliplen.
Kalkbränning kallas kalkftens upglodgning uti en Vifsgrad
af hetta, hvarigenom han får den egen/kapen at uti luften, elier ’
vid vattens tilkomft, fönderfalla til pulver.
Uti fmått fordras ej mera än at en til fmå fiycken
fönderkros-fad kalkften uti öpen koleld, eller uti digel, hålles få länge uti
jämn glödgning, til defs den, efter defs ftorlekoch mer eller
mindre hårdbrända art, blifver väl igenombränd, eller fådan at, då
litet vatten kaftas därpå, den antingen ftraxt, eller efter någon ftund
med fräsning, utfvällning och hetta, fönderfaller til pulver, utan at
lemna någon bård kärna, och får då namn af fullbrånd kalk. Om
Jiettan drifves til en alt för hög grad, händer at den med vatten
hvarken hettar, eller fönderfaller, och kallas då dådbränd,
förmo-deligen af den orfak at en del af defs partiklar kommit til någon
nära grad af fmältning, i fynnerhet om något främmande åalt, eller
ieraktigt ämne däruti finnes inblandadt, hvarigenom de renare kalk»
partiklarne äfven bindas. Däraf kommer at den flolägrige mindre
rena muflelkalkften med mindre hetta kan dödbrännas än den fpat-
gry-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
