- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
936

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

uti murbruk. Tilkommer fomligftädes af förvittrade fmå fnäckoi
och är ganika hvitt.

2:0. Kalkblomma, fom fatter fig på ytan af kalkaktiga vatten
och vid varma bader,, räknas ock til kalkjörd.

3:0. Krita, ehuru mera hårdnad, hörer äfven til kalkjord. Se
Krita.

4:0. Svart järnhaltig kalkjord, fom är en trittring af ftahiftein
och finnes på Svartbergets järniga kalkften, vid Wäftra Silfberget.

5:0. Mörkbrun, liknande umbra, på Solikensberget i Norberg.
Finnes äfven på Schmalkaldi/ka ftahlftein. Se Ckonstedts
Minera-logie, § 31-

Kalkjorden medförer allmänt något bränbart ämne, fom
ty-deligaft Ikönjes däraf at, om mönja eller någon annan blykalk
därmed fmältes, reduceras altid inemot hälften til rent bly.

Kalkolja, Se ordet Sal Ammoniacus Fixus.

Kalkfalt (Kalkfah) är et utvittradt alkali minerale, fom i
fyn-nerhet finnes i form af fina hår, liknande en hvit ull, på gamla
murar, eller under hvalf uti inftängde rum. Se Murfalt.

At af ren kalk utdraga något verkeligt falt har länge
Föreäf-ves blifvit fökt. Af kalkften, eller’krita, fom tilfälligtvis
innehåller någon magnefia alba, jemte vitriolfyra, kan bitterfalt ftundom
utvittra, eller utlakas, fom då af några hållits för kokfalt.
Ut-vittrad vitriol, eller Halotricbum, har ock ftundom blifvit därmed
förblandad.

Kalkfpat, fpatig kalkften, eller alkalifk fpat, kallas den
kalkften, fom brytas mäft uti fnedvinkliga, eller rhomboidalilka
tärningar, och kan delas uti tunnare eller tjockare /kifvor af famma
figur. Den gäfer med mineralilka fyror och kan brännas til kalk
famt har alla egenfkaper fom kalkften. Den får ock enfamt heta
Spat, men fora det namnet tillägges flera arter af andra
grundämnen , är nödigt at utmärka den med fitt färlkilta namn af Kalkfpat,
til ikilnad ifrån Gipsfpat och Tungfpat m. fl. Kalkfpat finnes:

Ito.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0952.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free