Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
g} Trådformige (Fafericbte)* likafom fammanknippade af
kantiga eller cylindrilka grofva trådar, liknande Strdlgips, men är
dock en verkelig kalkfpat, fom löfes i fyror.
Flere förändringar. fom här förbigås, upräknas uti Cronstedts
och Wallerii Mineralogier i von Borns Lithopbylacium och De
RoMé de l’Isles Crijlailograpbie, 2:nd edit. T. 1, f. 490 o. f.,
hvareft 32 variationer af kalkfpats - cryftaller noga belkrifvas och
afritas. Uti Engel/ka flolägriga kalk- och flengrufvor, eller flötfer,
gifvas i fynnerhet häraf många och förmodeligen alla möjeliga för.
ändringar.
Kalkfpatens fpecifiqua tyngd förhåller fig til vatten fom 2,689,
eller högft fom 2,983 til 1,000. Den fom går mycket öfver
denna tyngd kan mifstänkas för någon ftark metalliik inblandning.
Utom förenämde med kalkllen gemenfamma egenlkaper, kan
äfven märkas det ren kalkfpat är allmänt benägen at, vid forfta
åkommande lindriga hetta, börja fpraka fom kokfalt och därvid flyga
omkring uti hna glittrande fjäll. 1 anfeende härtil böra de
fpat-förande malmflag, fom Ikola roflas uti proberugn, täckas med
om-fljelpt Ikärfvel, til defs fprakningen öfvergått. Ren och oblandad,
fåfom den klara dubbelflen, är ofmältelig uti den flrängafle hetta,
fom med konfl kan åfladkommas (Se ordet Kalkften_)/ men foro
den ofta gifves inblandad med något metallilkt, eller med et
främmande fienämne, fafiän til »märkelig mån, kan den ock vifa et
olika förhållande vid förföken. Af Herr Prof. Potts rön finnes at
renafie kalkfpater, både hvita, klara och färgade, fåfom dubbelflen
och defs likar, gifva et klart, hvitt, eller litet gulaktigt
phospho-refcerande Iken ifrån fig, då de läggas på et upglödgadt järn.
Herr Ilsemann, vid Clausthal, har äfven anmärkt at fexfidige,
py-ramidalilke kalkfpats-cryftaller, ifrån Samfon vid Andreasberg,
hafva lika egenikap fom flufsfpat, ’at lyfa i mörkret, då de
läggas på en väl uphettad järn/kyffel. Lapis Armenus ger et fkönt
blått iken. De flefle fpatkornige kalkflenar, marmor- och
kritar-ter, phosphorefcera likaledes, faftän fvagt. Någre andre kalkarter
däremot, .fåfom StalaGiter, Belemniter och Stalagmiter, hafva
intet denna egenikap at lyfa 5 ej heller Gips arter* Alabafter, Marien-
glas*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
