Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glat, Seleniter* och deras flägtingar. Se Potts Fortjezung der
Lithogeognofie f. 41. Kalkfpater lyfa uti glödgningshetta med et
klart livitt /ken. Flufsfpater däremot vifa altia et ljusgrönt eller
blåaktigt iken , med mindre hetta.
Uti blandning med andra denarter-, på fmaltagnar, förhåller
kalkfpaten (ig lika fom annan kalkften 5 men tyckes allenad fmälta
något lättare uti digel, i blandning med lika mycket fpatig qvarts,
’ til en glafig flagg, ehuru begge hvar för (ig äro ofmältelige.
1 anledning af bekanta rön at kalken falles utur defs uplösning
i vatten, eller utur kalkvatten, til tunna cryftallini/ka fkorpor,
eller hinnor, fom förd fätta fig på ytan af vattnet och fedan vid
fqvalpning falla til botten, allenaft luftfyran tilkommer, antingen
efterhand utur luften, eller med kond; hafva nyare chemici funnit
at kalkfpaten ej kan anfes annorlunda än fåfom tilkommen genom
crydallifation utur kalkvatten, och bör fåledes anfes fom et
Medel-falt, beftående af den abforberande Kalk jorden, med Luft fyr a
förenad. Af denna grund lärer äfven Herr Gerhard räknat
kalkfpater under Vattenkalker, eller Pori, men med famma fkäl kunde
då all kalkilen komma under namn af Porus, fåfom förmodeligen
på lika fätt af vatten tilkommen.
Under namnet Porus, Vattenkalk, eller Kalkgyttring, räknas
allmännad Stalad it och Stalagmit, Kalktuff, Marlekor,
Eifenblil-tbe, Sprudelften, Confetto di Tivoli, och många dylike, fom finnas
tydeligen vara af kalkvatten tilkomne och hvilka under deras egna
namn vidare förklaras, äfvenfom andre fpatformige kalkarter, fom
med främmande ämnen äro förenade, fåfom Gipsfpat, Orften,
Lef-verften, Mergel, Stablftein och Malacbit.
Kalkften (Kalkflein) kallas en denhärdad, eller af naturen
fördenad kalkjord, eller den denart, fom gäfer med mineralilka
fyror, då han är ren: kan arbetas med verktyg af dål och ger
däremot ingen eld: är dock hårdare än gips och kännes mera dräf:
uti elden upglödgad förlorar 20, 40 til 45" procent af fin tyngd,
hvilken förlud mäd bedår af ofmakeligt vatten: efter bränning
hettar och gäfer med vatten, och kan däruti til en liten del^upTofas;
C c c c c c 2 blif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
