Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lienflag, finnas däremot uti firäng hetta for ingen del eldhärdige.
Muffelkalker och petrificater af hvarjehanda hafskräk, hvaruti
tillika någon järnhalt med magneten kan röjas, fmälta alla lätt nog,
äfven uti klenfmeds-äfja.
Samma egenlkap fom renafie kalkften vifat, at vara
ofmälte-lig uti fträngafte hetta, både för bränglas och eldsluft, finnas ock
de öfrige tvenne enkle och kalkartade jordarter, nemligen ren
Tungjord och Magnefta alba, äga. Således kunna deffe trenne arter,
med hvarandra förenade, utgöra den aldramäft eldhärdiga [-blandning}-] {+bland-
ning}+} men utan något bindande ämne kan den til föga nytta
användas, och med hvad annan tilfats fom därtil /kulle göräs,
förloras den eldfafta egenfkapen. Kalkften finnes:
i:o. Ren, hård, förftenad, uti faft klyft, i hela berg, eller
därifrån lösrifne jordftenar, af många förändringar, fåfom:
A) Tdt, fingniflrig, eller matt, af ofynliga delar och åtikilliga
fargor, fåfom: a) Hvit, hvilken gemenligen är den renafte, få
vida den behåller fin hvithet efter bränning. Sådan är i fynnerhet
den hvita kalkften ifrån Carrara, uti Italien, och Kritften ifrån Hull
i England, b) Ljusgul; c) Liffdrgad; d) Råabrun; é) Grå; /)
Mång-fdrgad, antingen af något bränbart, fom förgår uti bränningen,
eller af någon järnhalt, hvilken därigenom blifver röd eller fvart.
Sådane äro de Italien/ke och en del Ty/ka marmorarter, g) Svart,
fom brännes til hvit kalk. Se Marmor.
B) Grynig af grofvare eller finare kom. Den grofva och
lö-fa får vid Sala grufva namn af SaltJIag. Uti finhet och färg fin-
.nas ock, genom inblandning af tilfälliga ftenarter, vid denna
grufva många förändringar, fåfom bvit} bvit och fvart, hvit och grån,
råd, rådgul, liffdrgad, grån, blå, grå och mångfärgad. Halfklar
brytes vid Solfatara, hvaruti gedieget fvafvel infaller.
C) Fjällig af fpatartade, grofvare och finare fjäll. En del
häraf är htet järn- eller brunftenshaitig, gäfer ej med fyror och
gif-ver fvart kalk efter bränning, famt får i bergslagerne namn af
Lim-fien, fåfom qvickafte flufs på masugnen.
D) Grofbladig, eller fpatig. Se Kalkfpat.
Cccccc 3
E) Fi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
