- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
945

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tfcanffU Bergen, nti Alperne och flereftädes j men utgör dock in«
tet få branta berg och ryggar, (om den hårdare bergkälken. Se
Allmänna Bergarter och Berg.

O ra de vidfträckta kalkftensftoar och flötfer, fom finnas uti
Skåne, anmärkes at de, tillika med alunfkiffer, utgöra öfverfia
lagret uppå därunder varande flörslägriga Sandften, fom på flera
hållen finnes innehålla rika blyglanfer, utan tecken til petrificater, hvil«
ka likväl få omnigt träffas uti de öfverliggande kalkflensfloar. Se
Kongl. Vet. Acad. Handl. 1786 f. 38« Om de betydliga flolägriga
kalkbrotten famt om kalkbrännerierne uti PreuSfeo, fe T. P. H.
von der Hagcns Befcbreibung der KalkbrUcbe bey RUdersdarf t
Berlin 178?, hvareft äfven de Hefte AuAorer, fom Ikrifvit om kalk,
finnas upräknade.

f) Flolägrig kalkfien gifves af ganlka många föränderliga far«
gor, fåfom bvit, grå, fvart, råd, brun, grön, blå och mångftärgad»
då den får fitt rum ibland Marmorartert hälft fom den ofta tagec
en ikön politur.

g) Mujfelkalk- eller kalkften gifves ock af en löfare famman«
fattning, fom ej tager politur, men är med en oändelig hop
fnäc-kor fbrftenad och kan med vanliga tandfågar Ikäras, eller forme«
vas, til block och byggningsämnen, för murar uti våningshus och pa«
latfer. Sådan är den kalkften, fom brytes uti ftengrufvorne omkring
Paris och på mångfaldiga ftäUen uti England, Italien och Portugal.

. Den bar likväl merendels den olägenheten at til någon del täras
och ikadas af luften.

?:o. Spatig kalkften, eller Kalkfpat, heter den kalkften, fom
finnes cryftalliferad uti någon vifs form, antingen af tunna
påhvar-annan liggande blad, eller uti cryftallinilk ikapnad anlkuten, dela
uti annan kalkften, dels ock uti, eller ibland andra malm- och berg«
arter, uti vifta gångar, körtlar och drashål5 men utgör ej enfamt
hela berg. Se Kalkfpat och Orften.

Ibland kalkftens kännemärken räknas väl at den gäfer med
fyror, men därvid bör anmärkas at kalkftenar gifvas, fom aldeles
icke, eller knapt märkeligen hvarken gäfa, ellet uplöfas af mine«
talfyror, men äga för öfrigit kalkens utfeende och öfriga egenika«

D d d d d d per,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0961.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free