Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.per, fåfom: at vara lika veka emot Hål: at beftS al lika fpatigt
gryn, eller fjäll: at brännas i elden til en fvart bindande kalk: at
uti bränningen förlora ifrån 20 ända til S9 procent: at nötas af
luft och regn och vittra til en fvart eller brun mull: at uti
fmält-ning tjena til flufs för flrängfmälta, i fynnerhet järnmalmer. Se
Limften.Sådane äro icke allenaft de få kallade hvita järnmalmer,
utan ock åtikillige mindre järnhaltige kalkfienar, fom utgöra hela
berg, fåfom: Svartbergeti Norrberkes Socken: O fira
Silfvergruf-veberget vid Hällefors, Klackberget i Norberg m. fl. Se Kongl. Vet.
Acad. Handl. 17^4 f. 286. De få därftädes namn af
Jårnflenar, fom innehålla högft 10 procent järn famt gifva uti
di-ifillation allenaft et litet fyrligt vatten. Orfaken, hvarföre fådane
kalker ej gäfa med fyror, tyckes fåledes vara den at luftfyran,
fom, efter nyare uptäckter, hålles för rätta grunden til denna
egen-ikap, torde til äfventyrs förut af någon ftarkare mineralfyra (fom
infört järnhalten, jemte litet brunften) vara utdrifven, eller at
luftfyran redan är mättad med uplöft järn. Om deffa arter fe vidare
orden Hvit Järnmalm och Stålmalm.
Andre ftenarter finnas däremot, fom väl fräfa med ikarpa
fyror, men kunna därföre ej angifvas för rena kalkfienar. Sådan
är, til exempel, Gottlands fandften, fom uti fin famman/artning
väl innehåller til gluten en kalkartad mergel, men befiår dock til
ftörre delen af fin fand. Se Sandfle
En ren kalkfien bör fåledes ej allenaft fräfa med fyror, utan
ock, med en vifs mängd däraf, hel och hållen, eller utan någon
åter-flod, uplöfas.
Kalkfien är, näft graniten, formodeligen den ömnigafte öfver
hela jordklotet. Huru denne nyttige ftenart äfven finnes uti våra
flefta fvenfka provinder, och huru den indelas ufi fyftematilk
ordning, fe Hrr. Cronstedts och Wallerii Mineralogier famt Herr
BergsRådet Baron Hermelins Tal för Kongl. Vet. Acad. 1771:0«»
j SvenfkaStenarter. Däraf kan inhämtas at här icke allenaft finnas
de allmänna kalkfienar til murbruk, utan ock prydelige
mångfär-gade marmor-arter, fåfom på Kolmården uti Öftergöthland, hvareft
fås den iaftafte bergmarmor, merendels hvit och grön, med inftänkte
fläckat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
