- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
957

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

t>å detta fätt, och då flere nafvarshål bårras tätt utmed
hvarandra, kunna ock flora ftenar, eller block, utkilas af fafl klyft, i
• fynnerhet af gråberg, eller granit, uti hvad form fom behagas,
då fådane kilar med deras killkenor uti hvarje hål infattas och
med ilägga jämnt och fmåningom indrifvas, til defs Aenen efter
bårrhålens linea fpränges. Mindre flenar til byggnader fprängas
ock med räta fidor, allenaft däruti förft inhugges en djup ränna,
eller fchram, hvaruti korta järnkilar fedan indrifvas emellan
järn-Ikenor, til defs ftenen fpricker efter fchrämen.

Kallroftning heter den roflning,’ fom fattig men fvafvelrik
kopparmalm undergår, innan den fmältes til ikärflen, och fker i
öpen luft uti färikilt murade gropar. Den bör Ikiljas ifrån
ikär-ftens- eller Fandroftning, då den efter fulubruket vundne ikärfteii
brännes flere gångor innpm uprättade murar, fom äro öfverbygde
med hus. Detta förklaras under ordet Fandroftning.

Den förnemfla ikiljaktighet uti flera orters kallrojlningsfätt
beflår uti ftarkare, eller fvagare bränning. I förra händelfen
kommer en del af malmen nära til fmältning och löper tilhopa i fulur,
famt får öfveralt fvartblå färg, hvarföre den då fäges vara Udbrand*
men vid lindrigare roflning blifver den allenafl rådbränd, eller på
ytan öfverdragen med en röd järnmuil. Vid flora Kopparberget,
där en fvagare roflning hälfl åftundas, tilgår i korthet på det
fättet at kaliroflgroparne (fom altid anläggas under bar Himmel)
göras allenaft til den florlek at 50, 60 til 80 lafs malm däruti
rymmas, och hafva tre murade väggar, men framfldan aldeles öpen.
På bottnen läggas tvenne hvarf grof ved, eller Hult* fom den
kallar, hvilka begge hvarf utgöra 2 til 2 i qvarters tjocklek. Innerft,
eller midtuti roften, lägges den fvafvelrikafte, eller Blåtmalmen,
famt där näflomkring den något mindre fvafvelhaltige fegraalmen.
Den gröfre Hdr dmalmen uplägges fom en mur ytterft rundtomkring
roften j men den fmärre, eller få kallade Kampen, fylles emellan den
grofva. Hårdmalmen blifver fåledes litet eller intet roflad, ,uta/i
allenaft få bränd, at den kan lättare fönderflås. För någon tid
til-baka var altid brukeligit at omgifva och öfvejtäcka roften med

E e e e e e 3 Gruf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0973.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free