Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’T denna /kapnad får den i fynnerhet namn af Mifspickel och är då
ofta kobolthaltig. Se Mifspickel.
d) Emot flål ger föga eld, -men yppar en flark arfenikalifk
hvitlökslukt: vittrar och fonderfaHer ej heller i luften fomr
fvaf-velkiefen, få framt ej kobolt finnes däruti, då den antager et
ro-fenrödt be/lag. Se Koboltblutbe.
e) Arfenikalilk kies är väl fom oftafl följe/lagare med ädla
malmarter, men innehåller i och för fig fjelf fällan andra metaller
uplöfte än järn och kobolt, få framt icke fvafvel, fåfom det
för-nemfla mineraliferande ämne, däruti ingår.
f) Uti ikedvatten löfes häftigt, utan at behöfva något
biträde af utvärtes hetta, famt gifver en flark och obehagelig lukt.
Up-lösningen blir gulgrön, om kiefen enfamt beflår af järn och arfe-
• nik, men närvaro af en liten del kobolt uptäckes flraxt med en
rofenröd färg och gifver dylik fällning med’ alkali. Utur uplösning
af arfenikalilk kies kan järnet fällas med alkali, roflfärgadt, då
ar-feniken blifver liggande fom et hvitt och lätt pulver på botten, til—
. lika med den bergart, fom däruti varit inblandad. Sällan är
denne kies aldeles fri ifrån inblandning af fvafvel, fom då tillika
blifver en återflod.
g) Uti digel eller på Jkärfvel upglödgad gifver en förgiftig
hvitloks-lukt med rök, fom på öfverfatt kalt järn, eller uti
fubli–mertratt, fäfter fig til ,et hvitt arfenikmjöl, fom plägar utgöra ifrån
- 20 til 70 procent. Aterftoden är då, efter arfenikens fullkomliga
afgång uti flark och långfam hetta, en brun eller rödbrun järnjord,
tillika med den tilfäiliga bergart, fom däruti kunnat vara
inblandad. Om kobolten är med uti fpelet, få blifver den cakinerade
.kiefen fvart, och det dello fvartare, ju koboltrikare den är.
Utom arfeniken, fom af denna kies och i fynnerhet af
kobolten erhålles, är defs fkada vid fmältverken mera känd än defs
nytta, hvarföre den ock’ ibland malmerne forgfälligt otfofras och
bortkailas, få vida möjeligit är.
3:0. Den med järn och fvafvel famt arfenik tillika
mineralife-rade kiefen bar en mera blek färg än fvafvelkiefen, och mindre
kvit ätt arfenikkiefen, i anledning hvaraf den ockfå får namn äf
G g g g g g 3 Bleck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
