Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
• ’ Med lera och uplöft järn förenad formerar den Jafpis. Men
kifeljorden, utan lera, med mera järn utgör en annan fienart, fom
orätt kallas jafpis, få vida lerjorden faknas.
Af kifeljord, lera och en liten del kalk finnes Hdlleftintan
beftå. Uti Fåltfpat ingår kifel med lera och litet järn.
Utaf hälften lera emot kifel, och litet kalk tillika, upkomma,
efter något förändrade blandningar, få väl de flefte adla Stenar,
fom Skår/, Granat, Xeolitb, med flera. Se Bergmans Sciagrapbia
Regni Mineralis f. 83 - 86.
Til kifelflägtet räknas dock i fynnerhet: Opal, Onyx,
Calce-don, Carneol, Caillou d’Egipte, A gat, S ar donyx, Jafpis,
Falt-• fpat, Båfsflinta och Hallefiinta, med deras förändringar.
Kifelfand, eller Kifelmjål, finnes ömnigt vid Rosbergs
järn-grufva i Nora bergslag, ganfka fint och krithvitt, gäfer intet med
lyror, är eldfafi och har, under 20 minuters flark blåsning, intet
kunnat fmältas i digel} men gyttrade til klimp och krympte ifrån
digelbräddarne. Tycktes fåledes innehålla någo>n lera, ehuru få
litet at detta mjöl med vatten blandadt ej erhöll någon feghet. Det
är likväl tjenligt för krukmakare * porcellains - fabriquer och
glasbruk famt för eldfaila käril, då litet mera lera tilfättes.
Gemena kifelarter, eller flintor, antaga med tiden uti luften
någon vittring, eller opak yta, aldramäft hälleflinta} men på ren
qvarts har det intet kunnat märkas. De äro gemenligen
halfge-nomlkinlige och kunna ofta innehålla riktiga qvartscryflaller. Falla
vid fonderflagning hälfi uti convexa och concava fiycken.
Snäckor och hafskräk finnas til kifel petrificerade, fom gifver
tilkänna at defs ämne varit i form af gelatina,’hvartil q vart fen ej
gifver någon anledning.
Herr Riksgrefven von Sickinger berättar, uti Bref til Herr
Crell , at han fedt en gemen grå kifel, fom innehållit ännu
brukbara fynålar, uti åtlkilliga lager, utan at ringafie fpår därtil
utvär-tes kunnat fynas, innan ftenen blifvit fonderflagen. Se Crells
Aus-TPabl der neueften Entdeckungen in der Cbemie3 1736, 2 Band,
£. 49f* v
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
