- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
980

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Uti itark glödgninsshetta blifva mörka flintor hvita och fmälta
med alkali^ eller med blykalk) lättare än q vart s, til glas, famt
äro för glasflufler i fynnerhet tjenlige} men om färgen härrörer af
nigon järn jord, forgår den intet uti eld.

Emedan ren kifel utan tilfats är eldhärdig, faft något mindre
än qvartS) bör ingendera af defla föras ander vitrefcentes, fom
fmälta per fe til glas.

De flelie kifelarter, i fynnerhet böfsflintan och agater, träffas,
väl ofta kringfpridde uti hafsftränder och floder) eller ock ligga de
hvarftals inbäddade fom rundaktige klumpar ati flora kritberg) af
åt/killig otvärtes form} men agater och hälieflintor bevifa dock at
de kunna äfven finnas uti gångar och fafl klyft. Se Agat,
Agat-moder och Hållefiinta.

De rundaktige löfa kislar, fom finnas ibland annan klapur vid
hafsftränder, få egenteligen namn af Kifelftenar^ hvaribland ofta de
ädlare arter finnas, fafl med oanfenlig yta, fom med flipning
må-fle borttagas, innan deras rätta färg och slans kan uptäckas.
Så-dane finnas fiundom hos ofs vid fjöarne Wettern och Tåkern uti
Öftersöthland.

Kifelns nytta til böfsflintor och köksbehof är allmänt bekant,
äfven fom huru de ädlare arter af detta flägte tjena til prydnader.
Om kifelns och qvartfens oumgängelighet för glas fe Glas, hvaraf
kart finnas, med hvilka ämnen kifeln går uti fmälthetta til glas.

Med vifla falter och flera ämnen, fåfom med Sal
ammonia-cum fixum, Sal mirabile, Sal microcosmicus, Sal commune, Glas-

falla, FlufsJPat, eld faft Lera, ren Kalk och Arfenicum Fixum,
an kifel ej fmältas til rent glas och knapt med borax, utan
tilfats af alkali vegetabile eller minerale, fom äro alla kifelarters
för-nemfta lösningsmedel. Med metallifka kalker af bly, antimonium,
vismut och järn, går kifeln äfven til glas} och på lika fätt med
brunften.

Ibland några Chemicl hafva länge varit flridige meningar, om
KiJeU eller Lerjord är grundämnet uti alun, hvarom nämnes
under ordet Alunjord. Olika utllag vid förföken härutinnan torde
hafva härrört af Ikiljaktiga kifelarter, af hvilka en del gifvas, fom,

ehuru

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0996.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free