- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
983

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Kiftflam kallas vid Sala bok- och valkverk den andra och
medlerfla forten af det bokade godfet. Det grofvafte heter Mjåly
därnäft är Kifljlavi, och lidfl det finalle, eller Segflam.

Kiftftånger (Kaflenftangen) kallas de Hänger, føm vid
kifl-ningar i grufvor läggas öfver fiämplarne. Se Kiftning.

Kiftvatten (Ladenwajfer) kalias det vatten, fom vid
vattu-bokning infläppes uti bpkkifiorne.

Kitt (Kritte) kallas en fådan materia vid bergshandteringen,
hvilken antingen tjenar fom et lim at därmed fammanhäfta flenar och
göra rännor vattutäta, eller ock at vid eldverk förvara viffa käril
och metaller ifrån förbränning. Uti tylka konflböcker finnas
här-til mångfaldige och llundom orimmelige förelkrifter. Hvad fom
med nytta blifvit förfökt bör här allenafi nämnas, fåfom:

,l:o. För föndergångne llenars och marmorarters
fammanfätt-ning, eller gropars fyllning, fom vid llenhuggning ofta förefaller,
kan brukas et kitt, fom på det fättet göres at tunna Ikifvor af
färlk fötmjölksofi arbetas med en Jked uti kokhett vatten til et
llem, och fedan blandas på en varm häll med finfiktad ofläckt
kalk til en tunn gröt, hvilken flraxt llrykes emellan de llycken af
ilenar, eller fienkäril, fom Ikola ihopfättas. Se Kongl. Vet. Acad.
Handl. 1740 f. 212. Om kittet åilundas af lika färg med Oenen,
kunna färgor uti torra kalken förO inblandas, fåfom til röd färg
Mönja, til brunt Umbraj gult, Järnocbraj fvart, Stenkolsdam;
grönt, Spanjigråna; blått, Scbmalz o. f. v. Vispad ägghvita och
ikirad vafsla af ölofi med kalk kan ock brukas med lika Oyrka,
men är något mindre biOåndig emot längfam väta. Se .Kongl. Vet.
Acad. Handl. 1773, f. 94. Där tid gifves til långfam torkning,
famt för vattutäta Oen- och glaskäril. kan en med filfverglitt Oarkt
kokad linolje-fernifla, med blyhvitt iammanrifven, i fynnerhet
vara tjenlig, fåfom ganika biOåndig i längden. Med’ mera
Ikynd-famhet kunna Oycken af porcellain, Oen och glas, Oarkt
famman-fättas med gummi Jacca in tabuiis, allenafi de föndergångne Ayc-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0999.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free