Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f) TSrningartad, äfven oAaedri/k, af filfverhvit färg och blank
yta, förenad med mycket arfenik och järn. Finnes i fynnerhet
vid Athvidaberg uti Öflergöthland, körtelvis uti kopparmalmen,
men gifver fvag couleur.
g) Uti ftråliga klot finnes den vid Kungsbergs filfvergrufvorj
likaledes af hvit blyaktig färg uti granatlik, eller cryfiallinilk form,
mycket arfenikalilk, ifrån Foflums koboltverk i Norige, ej långt
ifrån Kungsberg. Den gifver en /kön couleua.
Flere arter af kobolt, eller fom fått namn däraf, fåfom
Scber-henkobolt, Schlackenkobolt, Koboltbliitbe, Koboltmulm &c. fes under
defla namn. Uti Lehmans Cadmiologie finnes utomdefs vidlöftigt
i detta ämne afhandladt.
Kobolt träffas uti hvarjehanda bergarter, fåfom Halleflinta,
Qvarts, Kalk, Hornblende, Skimmer, &c., fläcktals, eller ock
gångvis. Ofta finnes den uti och med koppar- och järnmalmer
körtelvis infiänkt. Tiifälligtvis medföljer vismut, merendels, eller
altid gediegen, fo.m dock’lätt Ikiljer fig därifrån, vid förfia hettan,
uti roftning med vedlåge. Nickelen är ofta en trogen följefiagare
inuti fiarkafle fmälthetta, och medförer gementigen någon
filfver-halt. Den röjer fig dock lätt med defs gröna be/läg uti fuktig
luft, eller uti uplösning med fura menftrua. Se NickeU
Deffe tvenne halfmetaller, vismut och nickel, äfvenfom
arfenik- regulus, jemte det fiedfe medföljande järnet oc jndom
något litet tiifälligtvis inblandad koppar, hafva confunuerat många
vittra mineraloger och gjordt at den arbetfamma Herr BergsRådet
Lehman ändteligen hållit kobolt och defs metall för en
compofi-tion af förenämde metaller; men at intet få är kan inhämtas af
Kongl. Vet. Acad. Handl. 1746 f. 127 och för 1780 f. 282, famt
af Hr. BergsR. Brandts Præfidii Tal 1760. Härtil kan ock bevis
hämtas däraf at koboltmetallen kan reduceras med fvart flufs utur
blå fchmalz, och på intet fätt med konft af förenämde eller
andra metallers fammanfmältning eftergötas. Ändteligen har ock Herr
BergsR. Abich vifat, huru kobolt på våta vägen i det närmafie kan
befrias ifrån jla’rn, Nickel, Vismut, Koppar och flera främmande
ämnen, famt at koboltmetallen, eller Speifen, fåledes är en verke-
K k k k k k 3 lig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
