Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lig egen metall, fom innehåller en blåfargande jord. Se Crells
Cbemtfcbe Annalen, 1784, 6:te ftycket f. foo. Denne metalls
egen-ikaper upräknas under ordet Speis.
Som märkvärdigt bör äfven nämnas at, ehuru kobolt -
metallen är af naturen ganika ikör, är likväl utrönt, at då fmärre korn
af en mycket järnftark koboltmalm, fom ej innehållit någon
arfe-nik, uti ftarkafle hetta blifvit fammanfmälte med tilfats af en vid
järnprof vanlig fvart flufs och flera falter. har däraf erhållits en
regulus, fom varit fullkomligen fmidig och kall tålde at utplattas
til et tunnt bleck, hvilket ej utan ikruftänger kunde fönderbrytas.
Efter omfmältnirig med tilfats af borax och kifel, uti ganika ftark
hetta, för en hel timmas bläiler, erhölls et lika fmidigt korn, utan
tecken til blå färg på flaggen ; men få fnart tilfats gjordes af
ar-fenik, pottalka och kifelflen, upkom et blått glas och regulus blef
ikör. Se Kongj. Vet. Acad. Handl, för år 1746.
Häraf finnes at kobolt-metall, -då ingen arfenik ä’r tilftädes,
kan förvandla tackjärn, under fmältning, til fmidighet, eller at en
liten inblandning af kobolt-metall intet gör järnet kalibräckt, eller
förtager defs fmidighet; men at tilfats af arfenik, i anfeende til
defs förglafande egenlkap, fnart uptäcker om någon koboJt-art är
hos järnet. Jämnfor Järnets Htftoria, f. £99 och folj.
Koboltens, eller malmens, förnemfla kännemärken äro i öfrigit
följande:
a) at den uti elden, efter calcination och fvaflets eller
arfe-nikens afrökning, blifver helt fvart.
b) Smält, efter calcination, med 2, 3, a y delar kifelmjöl och
få mycket pottalka, fom fvarar emot hälften af koboltens och
ki-felns vigt tilfammans, gifver et mer eller mindre högblått glas:
likaledes om et litet gryn däraf fmältes för biåsrör med borax.
c) Roflad och fmålt med något reducerande, fåfom fvart flufs,
gifver en egen hvit halfmetall, fom under ordet Speis belkrifves.
d) Löfes både rå och rollad uti Ikedvatten, kungsvatten och
vitriolfyra, med rofenröd färg.
! e) Denne uplosning, utfpädd med folution af kokfalt uti vat-
ten, gifver det befynnerliga Atramentum Sympatbeticum, fom äger
den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
