Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
d) Nätfor mig, eller geftrickter Kobolt, hvilken på ytan vifar
iikafom graverade fire It, uti paralleier och rutor.
e) Dufbalfig, Taubenbälfiger, eller färglkiftande.
f) Bergblandad, eller gemen rioghaltig kobolt.
g) Koboltfcbliege, eller valkad kobolt.
b) Sev.graupen, fom genom fåJlfattning är (kild ifrån den
mätta bergarten.
i) Härfil kan ock räknas JViwiutgraupen, eller återfloden af
den vismuthaltiga kobolten, fedan vismuten blifvit genom
ftamhet-ta utfmälp Se Cancrini Befcbreib. der vorzugl. B er ga. f. 346.
Af mera fallfynte kobolter gifvas i fynnerhet: en Flintartad,
fvart och få hård at den eldar något emot flål, liknande en fvart
flinta, eller trapp. Gifver uti glödgningshetta intet fpår dl arfenik j
e) heller kan något regulinilkt därutur erhållas. Med alkali fixum
froälter den uti eld til et Ikönt blått glas. Finnes vid Sofauer Giöck
uti Sachfen och kallas fvart Horn- eller Kurrekobolt. Därnäfl en
kalkartad fvart fotande mulm, helt lätt och utan arfenik: gäfer
med mineralfyror och löfes däruti: ger äfven et fkönt blått glas i
fmältning, men ingen regulus: finnes vid Saalfeldi/ka grafvorne.
Se Lehmans Mineralogie $. 4? 8 d) och § 5"4, 7:0. Se vidare
ordet Koboltmulm. Röd koboltkaJk belkrifves onder ordet
Kobolt-bfOtbe.
Om en ren kobolt uplöfes uti vitriolfyra och fedan
evapore-ras ad cuticulamy famt fiälles uti fvalt rum, erhålles en carminröd
vitriol. Jämnför vidare ordet Spets.
Calcinerad kobolt, hvilken i Sachfen förföljes fåfom ämne til
blå färg, eller Scbmalz, får namn af Safflor. Se orden Safflor
dch Scbmal5.
Kobolt, eller Cobolten, hafva ock uti gamla dagar åtfkillige
ändre ting vid tyfka bergverken blifvit kallade, fåfom dels deras
inbillade fmå fpöken, Tomtgubbar, eller Bergmänlein uti grufvor;
dels förgiftiga dunder, eller Schvaden/ dels.hvit arfenikalifk kies,
eller mifspickel. Gediegen arfenik, eller fcherbenkobolt m. m. har
äfven fådt namn-af Kobolt.
Kobok-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
