Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOL
*014
fets ökning, näft efter utflagen,i härden apkommer och
måftelos-fas famt ifpvägas, för at kunna i tid utdragas, innan härden fylles
med ilagg, at fmältningen på intet fått må däraf hindras.
Kolbokare betyder dels en luta af järn eller träd, hvarmed
kolen vid fmide och vid fmältningar föras i elden, eller dragas
därutur, dels ock et ftampverk, hvarraed kolen (lampas för
fiål-bränning.
Kolbotten {Mdulerjlatt) är den med arbete tilredde plats, hvar.
på en kolmila lägges, eller inrefes. Rör vara torr, tät, härd och
planiik, af inftampad molera och ftybbe, ju äldre och mera brukad,
ju bättre. Berghäll är. ikadelig. Se Kolning.
Kolbunke, Se Hytteredjkap.
Kolf, Se JUlf.
Kolfrör, Se Kålfrår.
Kolgofle, eller Kolpoike {U^ajfergeber)^ vid tyikfmide, dlér
Goujar vid vallonfmide, kallas den lärogolTen, eller drängen, hvars
SÖromål är at införa kol uti hammarfmedjan, och tillika vara
fme-erne til hjelp vid alla förefallande tilfäilen, fåfom: at pådraga
hammaren, lyfta fmältan på ftädet, underhålla (fången vid fmält.
ningen, (länka vatten på järnlfången under fmältningen och (läcka
kolen på härden, fom onödigtvis vilja brinna, m. m.
Kolgraupen, Se Kopparmalm, 2:0 d).
Koiharka {Koblkr ail) är en vanlig harka, med et qvarters
långa träd- eller jäcnpinnar och något krokigt (kaft. Brukas af
kolare, kolpoike, eller upfättare, då kolen (Kola utrifvas, eller fatas
i korgar.
Kolklubba är en träklubba, hvarmed under kolningen fom
oftaft bultas på milan, at de kol, fom äro nog brände, må fläc-
kas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
