Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kopparkies, Se Kopparmalm, 2:0, g).
Kopparkrok, Se Hytteredfkap.
Kopparkung kallas vid kopparens fpritning, eller (litning
i garhärden, det filta (lycket på härdens botten, fom är få litet at
•det ej kan formeras til Ikifva eller fprita. Se Gärning.
Kopparlazur , Se Kopparmalm, 2:0 f).
Kopparmalm (Kupferem) kallas kopparen, då den finnes
mineraliferad, eller uplöft och förenad med fvafvel, eller arfehik,
eller begge tillika, eller ock med någon annan fyra, famt därhos
fiundom inblandad med berg och ftenarter, eller med andra
metaller, antingen uti Gångar, FlÖtJer, eller uti Jord. Den gifves af
många förändringar, iåfom:
1:0. Uti kalkform, pulverartad, af åtlkilliga färgor, fåfom:
d) Grön, eller grönaktig kopparkalk, fom, efter nyare
Chemi-ilers rön, funnits-vara en’mineralifation med luftfyra allena, och
hvaruti kopparen gemenligen utgör -ftdelar, luftfyran *:del och
teilen har beilådt af vatten. Se Bergmans Sciagrapbia Regni
Minér alis f. 120. Sådant är naturligt berggrönt, fom träffas uti
många koppargrufvor. Af dylik bé/kaffenhet tyckes ock den
blågröna kopparmalms (luff hafva varit, fom Herr Prof. och Ridd.
Bergman förfökt och funnit vara af faltfyra mineraliferad, hvilket
kunnat (lutas däraf at, fedan denne malm blifvit uplöft uti
faltpetter-fyra och kopparen därutur fald med järn, har utur en tilfiagen
filf-verfolution fil fre t blifvit prscipiteradt til en hvit kalk, eller til et
verkeligit argentum falitum. Sådan mineralifation af koppar med
faltfyra är äfven uptäckt uti en annan kopparhaltig grön mineral, af
cubilk och (kifrig, eller fjällig form, ifrån Sachfen. Se Bergmans
Opvfc. Cbem. Vol. 11. f. 431.
b) Blå kopparkalk, med eller utan inblandning af kalkjord, löft
och mineraliferad äfven med luftfyra. Se Bergblått, Armenifk Sten.
c) Råd. kopparkalk, eller ochra, är egenteligen en vittring af
tödt kupferglas. Finnes uti åtlkilliga utländlka grufvor, jemte kop-
Qqqqqq3 par-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
