Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Y. 309; om en ny inrättning af krutqvarnar, med valfar i ftäDet
för ftampar, berörde Handlingar för år 1760 f. 213*227.
Krutets ftyrka pröfvas vä fäkraft medelft kulors kaftning
genom fmå morfare, hvartil inrättningar vid krutbruken finnas. Uti
allmänna profvet är det bäft, fom minft fotar händerne och på et
hvitt papper antändt haftieaft afbrinner, famt lemnar därpå minda
fvarta fläck m. m. Om krutet och många förfök med defs be»
ftåndsdelar m. m. kan fes en omftändelig afhandling uti BEAUMés
Cbymie Experimentale, Tom. I. fid. 453»47^,
Uti Stora Kopparbergs grufva träffades år 1763, under arbe»
tet genom gamla ras, et nafvarshål i berget med krutladdning, fom
legat däroti, mycket Öfver 100 år. Krutet fans med fin fvarta färg
petrificeradt få hårdt fom en fvart flinta, at det emot ftål ilagit
ger fmå gniftror: upglödgadt ger ingen märkelig lukt: kan ej
fmäl-tas enfamt för biåsrör, ej heller med borax: fina doft däraf dragas
fvagt af magneten: kan under kokning ej löfas af /kedvatten, fom
allenaft får en ljusgul färg och med blodlut ger en blå fällning. Så»
ledes är detta krut verkeligen förvandladt til en ftenart,
förmode-ligen af det uti förladdningen varande leret, fom med
vitriolvatten blifvit uplöft famt uti krutet indränkt, och hvaraf defs lilla
järnhalt upkommit. Detta kan gifva anledning til vidare betraqk»
telfer uti petrifications-vägen.
Krut-och Hagelmalm kallas den grankorniga fjömalmen,
fom uti Småland upnikas uti fjöbottnar i form af runda pärlegryn,
eller til ärters och hagels ftorlek. Hit hörer ock den i Tyfkland
få kallade Bobnener%, fom finnes i form af bönor, ärter, eller
bampfrö, af mörkbrun eller fvart färg. Är ibland myr- och jord»
malmer mäft järnhaltig och drages då af magneten.
Krycka är vid valkning det famma fom Ktfta.
Krycka är äfven et redikap, fom brukas vid Avefta gärning
och är då det famma fom kolbunke. Se Kolbunke och Hytteredfkap.
Krymplingar kallas vid ftycfee-gjuterierne fådane mifslyekade
canoner, fom ej runnit fulla.
Krymp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
