- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
1083

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

faltfyrorne, hvilken blandning har den egenlkapen ’at uplöfa guld
och platina, fom ingendera af deffe fyror enfamt kunna follkomligen
uträtta. Den är ock tennets fullkomligaile lösningsmedel. Uplöfer
äfven alla de andra metaller, men lemnar filfret allena orördt.

Detta lösningsmedel kan beredas på alla de vägar,
hvarige-nom defle fyror äga tilfälle at förenas, fåfom: genom blandning
af lika delar faltpetterfyra, eller Ikedvatten, och kokfaltfyra:
genom oplosning af rent kokfalt, eller falmiak, uti ikedvatten, eller
genom deras förening medelft diflillation, fom dock uti praftiquen
är onödig. Allmännaiie blandningen beftår af 2 delar falmiak emot
’3 delar ikedvatten.

Förnemfta ikilnaden af defla blandningar vifar fig däruti at
med falmiak och faltpetterfyra erhålles nitrumammoniacale? men
med kokfalt blifver däraf nitrum cubicum. Ännu mera röjer Hg
denna ikiljaktighet uti de metalliika kalker, föm utur uplösningar
af olika preparerade kungsvatten erhållas. Guldkalken, til
exempel, fom fälles med något alkali fixum utur et kungsvatten,
hvar-uti falmiak ingår, blifver fulminerande, eller Knallguld, fom icke
händer, om kungsvattnet är gjordt med kokfalt, få framt icke
fällningen iker med falmiak-fpiritus, eller alkali volatile, då famma
egenikap vinnes. Se Knallguld.

Kupa kallas i grufvor en liten ort, eller fankning, fom icke
hunnit til någon betydande längd, utan högft til 1 eller 2 famnar.

Kupférnickel, Se Nickel.

Kur vid finering, Se Finerkur.

, Kurkftång, Se Korgflång.

Kufk, eller Sate, Se Vind.

Kylet vid meffingsbruken, Se Spån.

Kyllerfiårg kallas rätteligen en naturlig gul järnochra, fom ’

X x x x x x 2 renas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/1099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free