- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
14

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fig intet, vid gnidning emot handen: uti glaskäril, fmåningom
up-hettad til glödgning, gifver i början en aromatiik behagekg lukt,
med vattenaktig vätikfr, fom på readtions-papper, med Laemus
fär-gadt, gifver liten rodnad med tecken til fvag fyra. Förlorar efter
glödgning 17 procent uti tyngden: fmälter for blåsror til en fvart
fkummig flagg: löfes ofullkomligt af borax och fal microcosmicus,
men lättare, med gasning, af fodafalt.

Uti en fådan rå och oflämplad torra lemnia, ifrån Apotheket,
hafva beflåndsdelarne på en centner funnits vara:

Kifeljord ––– 47 ’

Kalk –––-

Magnefia alba ––- 6,2

Lera - – – –19

Järnkalk - - - - , - . f,4

Vatten och flygtigt ämne - - - 17

100

Se Hr. Prof. och Ridd. Bergmans Afhandling De analyfi Litbo•
marga, utgifven i Upfala 1782, C 13.

Lepaftrum kallas af Hr. Hill, uti defs General Natural
Hiftory> en art fljärnformig tungfpat.

’Leptamnos, se Mo.

Lera j Argilla. ’ I allmänhet förflås med leror alla de jordarter ,
fom lättare, eller trögare upflnjukna med vatten, låda vid
händer-ne och äga därvid någon fammanhängande feghet, at kunna på
krukmakar e-ikif va, eller uti form, bringas til hvarjehända /kapnader:
hårdna något efter torkning i luften och krympa därvid, eller
fvin-na, fom det af arbetare kallas, famt blifva uti glödgningshetta
flenhårda. Alla defle kunna innehålla åtlkilliga främmande ämnen,
fåfom Sand af åtlkilliga flag, Kalk, Vitriolfyr a, Järn, fettma af
växt- eller mineralriket m. m. Denne allmänna leran, fom ockt
få kan utgöra en del af åkerbruks-jord, kallas egenteligen på
ty-flea Tbony Thaiiy Scbluf, eller Liederde. Den fegare af deffa
gemena

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0018.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free