Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem nog lättfmälte, få at de med rätta böra foras under gemena
leror.
/) Den härförut nämde rena lerjorden, fom. erhålles genom
fällning utur alun, kan i fynnerhet räknas för eldfaft. ’Med den
aldrafträngafte hetta, fom kunnat åftadkommas för biåsrör med
til-hjelp af aer purus, eller eldsluft, har en liten fkärfva däraf alle«
naft uti tunna kanter vifat tecken til någon fmältning. Se Kongl.
Vet. Acad. Handl. 1784 f* 129.
Rena, eldfafta och feta leror, fåfom *dén Fran/ka, hafva den
arten at krympa och rämna uti hettan, hvarföre de ej kunna
nyttjas til eldfafta käril, eller ugnar, utan tilfats antingen af 2 eller
3dubbelt få mycket bränd lera af famma ftag, eller af lika
mycket ren, hvit, pulveriferad qvarts, fom i fynnerhet funnits bidraga
til ftyrka emot eldens verkan. Kalk med ren lera fmälter väl icke
heller, men kommer qvarts därtil, få blifver maflan fmältelig uti
medelmåttig hetta. Fältfpaten och defs fand åftadkommer äfven
benägenhet til fmältning.
Waldenburgilka leran i Schwaben, fom gräfves uti et 2 a 3
alnars mägtigt hvarf, på 20 alnars djup, är märkvärdig för defs
fega art och finhet, at utan tilfats kunna arbetas och brännas til
de bekanta, täta och flinthårda vattenkrufen, fom med
feltzervat-ten öfveralt kringföras. Sådane krus tåla dock ingen hetta, utan
fpringa därvid med fmällar i mångfaldiga fkärfvor.
Här i riket äro någre tilgångar träffade af eldfaft lera. Den
mäft bekanta är funnen på 8 a 9 famnars djup, under andra
ften-kols.flotfen, vid Boferup i Skåne. Den är nyfs uptågen, mycket
hård, och fordrar at ligga 1 a 2 år i öpna luften, öfver vintrarne,
innan den kån flammas. Den är af gråbrun färg, bränner fig
flint-hård och går ej til flagg uti ftark eld, men tunna diglar däraf
mjukna. Kolinaden til grufvans arbetande och lerans hämtande ifrån
få fl ort djup, där flarkafte tillopp är af vatten, lägga hinder i
vägen for at erhålla något tilräckeligt däraf. På lika fätt är oek
be-Ikaftadt med den hvita eldfafta leran, fom finnes uti
-Wäfterdalar-ne, vid Trarflrands Capeli, i Hemfjället, eller uti den få kallade
Koarikals fjelldalen. Vid gjorde forfok har den funnits biftändig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
