- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
49

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning. Ugnen har ej varit flörre än at den kunnat fyllas hög ft med
I i tunna kol, och hvarje fmältning har ej påftått mera än 3
timmar (amt då gifvit én liten fupp, af ungefår et lispunds vigt, alt
efter förenämde malm- eller ftaggarters olika halt. Således hafva
g lispund fmidigt järn om dygnet erhållits, allenaft med tilhjelp
ai*ttenne arbétare, och hvarvid ej åtgått mera än ungefär 10
tunnor köl. Märkvärdigt är at af den brunftenshaltiga malmen hafva
alla lupper befunnits vara tämmeligen godt flål. Genom ugnens
förändring til en få kallad Tve-kalling (Se Myrjårnsverk) hafva
6 fmältningar kunnat göras om dygnet, med 6 tunnor kol til hvarje
blåsnitrg, aå af den brunftenshaltiga bergmalmen erhållits 33 a 40,
af myrmalmen 30 a 3f, och af hammarfmeds-ftaggen 23 a 30
procent fmidigt, rent eller ftålblandadt järn, uti fär/kor. Mera härom
fe Järnets Htjioria, $§. 90 och 91.

Således tyckes denne gamla fmältnings-method böra blifva
förmånlig at ännu nyttjas, där endaft tilgång finnes på kolikog
och myrmalm, hvaraf järnet eljeft, på den vanliga famt mera
koft-famma tackjärns- och hammarfmeds-vägen, gemenligen blifver
kall-bräckt och mindre tjenligt til manufadur, än de pa redan nämde
fätt utbrackte finidige luppar, eller får/kor, hvaraf ockfå i
forntiden både fvärd, ftridsbågar, m. m., och federmera ypperlige
ikjut-gevär, måfte blifvit tilverkade.

Llipp- eller LåppfpCtt är et fmalt fpett, fom uti
osmunds-fmedjan brakas til låppans upbrytande. Läpptång är en grof
fmed-jetång med krokiga mular, hvarmed låppan i famma fmedja
handteras.

Lut, Lutbrunn, Rålut m. m. vid alunverken, Se Æunfjudning.

Luta, eller Malmluta (Kratze), kallas en i rät vinkel böjd
Ikyffel med kort ikaft, hvarmed malm och verk karås, eller drages
på kimfatet, då det på fmältugnen ikall upfättas, eller vid andra
tilfållen. Se hytteredjkap, 2:0 d).

En dylik luta, hel och .hållen af järn, brukas vid
calcinerin-gar, eller roftningar i hvälfde ugnar, at därmed omröra godfet,
11. Dei. G och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free