Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
M.
Macigno kallas uti Italien en art skiffer, af grågul och
blåaktig färg, som har en stenhärdad lera til grundämne och består
af mycket skimmer med litet kalk insprängd: är uppe i dagen
tämmeligen mjuk, men på djupet ganska hård: brytes til starka
byggnader vid Florenz och gäser svagt med skedvatten. I
anseende til täthet och färg är den af tvenne förändringar, nemligen:
a) Pietra Bigia är gul, af järnochra färgad; tjenar til colonner
och husmurar.
b) Pietra Serena, eller Pietra Columbina, är blågrå, porös,
och nyttjas til colonner uti kyrkor.
Pietra Morta kallas af stenbrytare den öfra odugeliga
stenarten.
Pietra forte är den hårdare pietra columbina, som nyttjas til
gatsten i Florenz. Se Ferbers Briefe aus Welschland, s. 324.
Macle, Se Skörl.
Madreporiter, Se Coraller.
Magnesia Alba, Officinalis, är et namn, hvarmed ej bör
förstås något annat ämne än den hvita jorden, som är basis uti
Engelskt bittersalt, eller som med vitriolsyra mättad utgör detta
salt, och som med alkali vegetabile kan fällas utur detta i vatten
uplöste salt.
De fleste äldre chemister hafva ansedt magnesia alba för en
art kalk. Den kommer ock med kalken däruti öfverens, at begge
hålla luftsyra och at begge uplösas uti syror med fräsning; men
magnesian röjer dock uti sitt öfriga förhållande en väsendtelig
skillnad och ger tilräckeliga bevis at den är en egen jordart, i
synnerhet däruti at den mättad med vitriolsyra och crystalliserad ger et
bittert salt, som är allmänt bekant under namn af Engelskt salt
och som icke kan erhållas med någon kalk. – Kalk med samma
syra förenad utgör gips, som bekant är, vida skild ifrån det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
