Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magnesia lätt. Lika delar magnesia, borax och kisel gifva et vackert
topasgult glas, men utaf lika mycket magnesia, kisel och flussspat
får glaset crysolith-färg. Utaf lika mängd flussspat och magnesia
upkommer et skärande glas, som genombårrar digelen. Se
Bergmans Opusc. Chem. Vol. I. s. 372 och Kongl. Vet. Acad. Handl.
1784, s. 129.
I anseende til magnesians särskilte egenskaper, har den således
blifvit räknad ibland de fem primitiva, eller enkla jordarter, som
med andra ämnen förenad utgör en beståndsdel uti åtskilliga
sammansatte jord- och stenarter. Den är likväl mindre allmän än de
andre enkla jordarterne, i synnerhet som den merendels är
inblandad med andra ämnen, och kan af naturen producerad sällan visas
uti sin renhet, utan analytisk operation. Den är i synnerhet träffad:
a) Uti en art alunhaltig skiffer. Se Skiffer.
b) Uti alla naturliga bittervatten, och äfven uti flera
mineral-vatten, förenad antingen med vitriol- eller luftsyra. Se
Bittervatten och Mineralvatten.
c) Uti all saltpetterjord finnes magnesian förenad med
saltpettersyra, och kan således lättast erhållas utur saltpetters moderlut
genom fällning med et rent alkali vegetabile.
d) Uti alla saltkällor och uti hafsvattnet visar sig magnesia til
stor ömnighet, i förening med saltsyran, hvarföre den med förmån
kan utbringas utur moderluten efter koksalts tilverkningen, antingen
genom fällning med et rent sal tartari, eller genom distillation med
stark hetta, som utdrifver saltsyran. Se härom Margrafs
Chymische Schriften, 2 Del. s. 20-30.
e) Uti mineralriket är den uti blandning med kalk- ler- och
kiselarter uti hvarjehanda stenar tilstädes. Uppå varphögarne vid
Sala silfvergrufva har funnits en hvit skorpa utvittrad, som gifvit
ända til 65 procent Engelskt salt, hvars daning får härledas ifrån
den magnesia, som finnes uti denna bergartens kalkjord, hvilken
dragit vitriolsyra til sig ifrån någon inblandad och vittrad
svafvelkies. Magnesia alba utgör med andra ämnen vissa stenarter, såsom:
1:o. Med leror, jemte kisel och kalk, en viss slags Mergel.
2:o. Med lera, kisel och järnjord, en art af Terra Lemnia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
