Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
348-365, beskrifvas äfven Herr Ilsemanns många och noggranna
försök med en tung strålig brunsten af metallisk färg, liknande
antimonium, ifrån Ilefeld. Regulus har därutur blifvi reducerad
med tilsats af flussspat, kalk kolstybbe och koksalt, uti starkaste
hetta för 1 1/2 timmas bläster. Härvid erhöllos 2:ne särskilte korn,
nemligen et järnfärgadt, som var brunstens-metall, och et
kopparfärgadt, hvilket befans vara ren koppar, tilfälligtvis inblandad.
Den förra har väl, uti alla därmed anstälde försök, visat sig vara
järnhaltig, men tillika ägt brunstens-metallens egenskaper at gifva
en skön granat-färg på borax-glaset. Skada at denne metall icke,
utan alt för stor kostnad och möda, kan erhållas til den mängd,
at dess afskiljande ifrån järn kunde företagas, så framt det intet
genom än flera försök blifver faststäldt, at magneten verkar på
flera metaller än järn allena.
En mera utförlig beskrifning om magnesium, och alla dess
egenskaper, kan ses uti Hr. Prof. och Ridd. Bergmans Opusc. Chem.
Vol. II, sid. 201 och följ. Härmed bör ock jämnföras hvad
under ordet Brunsten anfördt är.
Af alla här uptecknade omständigheter kan inhämtas: at
magnesium uti svårsmälthet, specifique tyngd, färg och hårdhet emot
fil, väl närmast liknar järn; men i öfrigit är dess förhållande
därifrån vida afskildt, då det undantages at den svårligen träffas
utan smitta af järn, som äfven ej mindre envist hänger vid
platina, kobolt, nickel och zink, hvilka likafullt vanligen räknas ibland
hela och halfva metaller.
Järnet drages af magneten: är starkt emot hammaren: gifver
i smältning fräsande gnistror, med svart eller grönt glas: dess
vitriol är grön och afsätter gul ochra, som genom calcination blir röd,
med tjenlig hetta, o.s.v.; men desse och flere järnets
kännemärken träffas ej hos magnesium. Detta alt visar en betydelig
skillnad, och med de öfriga metallerne har den än mindre likhet.
Magnesium tyckes således äga rättighet, at såsom en egen
halfmetall blifva ansedd; åtminstone til dess konsten uptäcker någon
utväg at af järn, eller med endera af de öfriga metallerne,
frambringa en dylik modification, eller ny sammansättning. Ännu är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
