Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
filspån hänger, kan genom sågning med smergel på et sågblad af
koppar, eller mjukt järn, eller medelst slipning på en omlöpande
grof sandsten, skiljas därifrån, hvarvid bör i akttagas at polerne
behålla den längsta åtskilnad ifrån hvarandra, som möjeligen kan
erhållas. På sådant sätt, och igenom den onyttiga artens
frånskiljande, vinner magneten uti sitt värde, som altid skattas efter den
vigt,som han drager öfver sin egen tyngd.
I anseende til färg, sammansättning, gry och däraf
härrörande utseende, finnas magneter af åtskilliga förändringar.
a) Af svart färg skall i synnerhet komma ifrån Æthiopien
och vara ganska stark, tät och hård, så at den vid slipning
antager god politur och bibehåller längst af alla sin dragande kraft,
som gemenligen är allmänt med alla täta magneter, hvaremot
denne kraften hos de lösa kan med tiden minskas, eller försvinna. Af
denna svarta, hårda, starka och täta arten, hafva äfven en del af
våra svenska magneter varit, som brutits dels uti Gagnäfs Socken,
dels ock, fast sparsamt, uti Lappmarken. Dylik har äfven
kommit ifrån Siberien.
b) Svartgrå, eller järngrå. Sådane äro våra mästa svenska
magneter, med rostfärg uti små rämnor och lossnor. De falla sig
antingen ståltäta, af osynliga delar, hårda emot såg och slipning,
som satt tackjärn, hvilka äro de starkaste; eller fingnistrige, som
gemenligen äro svagare, eller ock grofgrynige, som hållas för de
svagaste och förlora snarast sin kraft.
c) Blåaktige äro af lika lynne som de järngrå.
d) Bruna kunna gifvas antingen färgade med en utvärtes
rosthinna, eller altigenom af sådan färg, men sällan äro de af någon
betydande magnetisk kraft.
e) Hvita upvisas, såsom sällsynte; men vid nogare
betraktande hafva sådane funnits bestå af en hvit specksten, öfveralt
genomdragen med grofgrynig magnetisk järnmalm.
f) Groffjällig, af magnetiskt järnglimmer, som, rifven,
gifver rödt pulver, ifrån Sandswer i Norige. Likaledes skifrig,
ljusgrå. Äro mindre allmänna magneter och gemenligen kiesblandade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
