- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
91

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Äldre bergsmän hafva i synnerhet lofvadt sig mycket godt af
sådane gångar och klyfter, som komma ifrån öster, i den
förmodan at solens varma skulle i dem mäst förmå at bidraga til
malmernes alstring och mognad; men detta äger i sig sjelf ingen
sannolikhet och får det ännu mindre, då man af förfarenhet vet at
gångar uti andra väderstrek förhålla sig like ädle, som de östlige.
Emedlertid är den anmärkning vid tyska bergverken ej ogrundad,
utan tyckes häldre af trovärdig förfarenhet bestyrkas, at de
klyfter och drummer, som på östra sidan uti en malmgång infalla, äro
ganska ofta benägne at åstadkomma dess förädling, och torde detta
härröra af någon för oss okänd orsak vid gångarnes och
stenämnets daning, som tvungit dem at antaga ej mindre en viss
egenskap, än et visst läge.

På sumpige och låge orter gifves merendels större ömnighet
af mineralier, än på höge berg, hvarest malmer ej visa sig
annorlunda än uti obeständige strimor, eller strödde körtelverk.

Uti Urban Hjärnes Berglyckta, eller anledning til mineraliers
efterspörjande, tryckt 1694, finnas de gamlas kännemärken til
nyttige malm- och stenarters upsökande vidare utförde; men utom
compassens säkra handledning til järnmalm, äro alla öfrige märken
af Rimfrost, vissa Örter, Svampar, Dunster, m.m. aldeles
opålitelige. Den bästa anledning en malmletare kan hafva är at på
vissa lågländte berg, hälst där fuktig jordmån finnes, efterse
sådane platser, hvarest stora, lösa jordstenar visa sig i synnerhet af
sådan kalk, som svartnar i luft och tillika innehåller milda arter af
skörl, talk, asbest, kalkspat och skimmer m.m., eller ock at
gifva akt på sådane geschiebe, eller jordstenar, som bestå af
skimmerrådande fältspat, eller andra hällearter, hvaruti mycken brånad
af förvittrad kies, järnochra och af förenämde milda arter finnes.
På dylike orter pläga malmfält gifvas; men malmgångar kunna
ändå vara långt nog därifrån och böra egenteligen sökas, där
skogseldar, brände fall, öfversvämningar, eller andre händelser, blottat
berghällarne ifrån öfverliggande jord, och där bergytan finnes
angripen af förenämde brånad, eller förvittrade arter med järnrost,
hälst den som är mycket svart eller svartbrun, som <i>Bräune</> kallas;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:01:40 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rsberglex/2/0095.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free