Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kan erhållas, samt lagd i förband uti hörnen. – Lösa dagstenar äro
merendels opålitelige, men kunna nyttjas uti inre ringmuren. –
Murarne böra luta inåt uti en jämn docering på alla sidor, men
ej mer än til 1 1/4 tum på hvarje aln uti högden, efter utsatte
syftstänger. – Förbindning med ankarjärn bör på sina ställen ej
sparas, i synnerhet vid den högd, som svarar emot öfverstället och
korsbandet, samt under upsättnings-målet, för at med tilräckelig
styrka emotstå hettans häftiga spänning. – At mura coniske hvalf
öfver brösten af huggen stark sten, eller af väl brändt tegel, är
påliteligit, om grunden är af berghäll och alla nödige
omständigheter noga i akttagas uti hvalfvens skapnad och murning.
Utanmuren bör häldst muras torrt, eller utan murbruk emellan stenarne,
och ej rappas uti fogningarne, förrän efter en, eller annan
blåsning, sedan den instängde fuktigheten fått utdunsta. – Små
upstående vädertrummor, applicerade uti sandfyllningen emellan
ringmuren och pipans bakmur, och tillika någre därifrån til
utanmuren, på tjenliga ställen, utgående tvärtrummor, befordra ganska
mycket den förmån at ugnen snart kan komma til full
malmsättning, och at hettans starka spänning på murarne til större delen
förtages. – Om pipans bakmur muras ordentelig af slaggtegel, eller
annat gement tegel, erhålles därigenom mycken beqvämlighet och
nytta vid den gamlas utrifning och en ny pipas insättning. –
Där mulltimring brukas för öfra delen af ugnen, vinnes mycken
styrka med et par hvarf ankarjärn öfver hörnen. – Då brösten
muras på tackjärns-gösar, böra de vara af mycket nödsatt järn,
eller af sammanknippade grofva smidde stänger, som äga rum för
ändarne at få utvidga sig af hettan. – Mera härom lärer kunna
intagas af ritningen.
Åtskilligt om ställets storlek och inrättning finnes anfördt
under ordet Masugnsställe.
Om masugnars byggnad se vidare Swedenborgs Tractat de
Ferro; och om masugnar vid Gref Laurvigs bruk uti Norige, se
Jars Voyages Metallurgiques s. 162 och följ.
Masugnscirkel, eller det verktyg, hvarmed pipans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
