- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
117

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

malmer nyttjas och ägare hafva råd at bygga starka masugnar, såsom
vid Roslags verken, brukas mycket höga pipor, ifrån 14 til 15 alnar,
ifrån ställbottnen räknadt; men uti smärre bergsmans-hyttor allenast
12 a 13 alnar, eller ändå något mindre, samt uti vidden i
proportion därefter.

Til någon närmare uplysning, huru cirkelen, eller Stegen, bör
vara inrättad, för at därefter formera masugnspipans invendiga
skapnad, kan jämnföras ritningen Tab. XXIV Fig. 5, hvarvid märkes

A, B, Stegträdet, efter scalan N:o 2, uti fyrkant, väl torrt
och stadigt, at det ej kroknar under nyttjandet. Vid nedre ändan
B är det försedt med en järnring och en stark järndubb, som vid
stegens resning ställes uti en liten urgröpning på en stadig hård
sten, hvilken lägges midt öfver medelpuncten uti masugnsmuren.
Vid öfre ändan A är trädet smalare och rundadt, at det kan
omvridas uti et rundt hål på en stock eller planka.

Trädet snörslås på alla fyra sidor efter kärnlineen, och på en
sida bårras uti snörslaget hål med en dymlings-nafvare, jämnt 3
qvarter emellan hvarje hål, uti hvilka inslås stadiga stegpinnar, eller
störändar, 8 a 9 qvarter långa.

C, D, Krokträdet, är en ribba, hälst af en efter kärnan i tu
klufven lång, rak och smal gran. Alla pinnarne, sedan de blifvit
kilade och tagit fäste emot deras afsatser, afsågas efter det här på
hvar pinne utsatte mått, som betyder qvarter och tum, så
jämkade at då krokträdet sedan spikas på ändarne af pinnarne, räknas
det utsatte måttet ifrån mitteln, eller snörslaget på stegträdet, til
yttra kanten af krokträdet. Vid stegens resning märkes: at den
först ställes aldeles lodrätt, men lutas sedan ganska litet ifrån
mellanfoten, så at lodtråden, på 14 1/2 alns högd, faller ner vid bottnen
en tum ifrån kärnlineen emot det hörnet, som formeras af
bläster- och ryggsten, hvarigenom en bättre gång vinnes uti pipan, jemte
den förmån at malmen under blåsningen får jämnt upsättas och
ändå icke faller för mycket på formmuren, som är skadeligit.
Måtten på denne stege, sådane som de här upgifvas, hafva i
synnerhet funnits tjenlige för masugnspipor, där godartade malmer
nyttjas och stor tilverkning åstundas; men för litet rödbräckte och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free