Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Härmed böra jämnföras orden Masugnsbyggnad, Bottenhäll,
Grundtacka, Timpel, Damsten, Öfverställe, Storställe,
Ställkaftar, Ställsten, m.fl.
Ställets inrättande, eller ställmästare-konsten, fordrar väl så
många omständigheters i akttagande, i anseende til masugnens
beskaffenhet, bäljornes och blästerns styrka, malmernes egenskaper m.m.,
at så fullkomlig beskrifning därpå, som kan tjena til efterfölgd vid
alla händelser, föga kan gifvas. Icke dess mindre torde följande
allmänna omständigheter härvid förtjena at nämnas, såsom: – At
Ryggsten, som altid först inmuras, icke sättes aldeles parallelt med
masugns-murens yttre väggar, utan får en liten vridning emot
forman. – At hela ställningen rättar sig efter lodtråden, som därvid
nedhänges midt uti pipan. – At ryggsten kommer merendels 1 1/2
a 2 tum närmare lodtråden, än halfva ställets bredd vid
bottenhällen. – At sidstenarne få en liten vridning, ifrån rätvinkelen, emot
yttre murarne, eller med blästern, hvilket kallas Ställa i vrå. –
At Lodtråden hänger midt emellan sidstenarne, eller högst en tum
närmare til formväggen. – At ställets bredd under lodtråden
blifver inemot en tum mera än under timpelen. – At bredden midt
emot forman blifver ungefär en tum mera än vid botten, och at
den gemenligen icke göres mycket öfver 20 tum under forman, samt
rättas efter de til behörigt mått afskurne Ställkaflar. Se detta ord.
– At djupet ifrån forman til bottenhällen sällan blifver öfver 18
tum. – At dammen ligger ungefär 2 1/2 tum lägre, men timpelen 2
tum högre än forman. – At sidstenarne, så väl som bottenhällen,
icke allenast äro ganska starka emot eld, utan ock väl tätt
sammanfogade – At bästa lera väljes til murbruket, hvilket göres med
mästa sand, som kan tålas, hälst af finbokad så kallad Galtcinder.
– At öfverstället äfven är af god eldfast sten, och väl jämnt
sluttande emot pipmuren.
Et ställe af god, lös och ganska väl samt tätt sammanhuggen
sandsten, kan stå emot en blåsning, som varar 2 a 3 år utan
uppehåll.
Uti små och låga ugnar måste stället äfven göras mindre;
äfvenså om malmerne äro rödbräckte, eller bäljorne svaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
