- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 2 /
161

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Huru fådane varma vatten äfven med konft kanna tilredas,
fe Kong!. Vet. Acad. Handl. 1778, f. 219, famt Bergmans Opufc..
Cbem. Vol. I, f. 241 o. f. Om varma mineralvatténs belkaffenhet
kan vidare läfas Monnets Traité des Eaux Minerales famt M.
Lucas Effai fur les Eaux Minerales d’Aix-la-Cbapelle) 17625 m. fl.

På åt/killiga andra orter träffas äfven defla varma bad af
olika egenfkaper, fåfom: uti Schweiz, Thermæ Piperianæ kallade 5
uti Hefien det få kallade Schlangenbad 5 uti Italien, Frankrike, uti
England vid Bath och flereftädes5 roen i fynnerhet finnas många
pä Island och vid det heta vattufprånget Gejfer, hvarom fe
Bergmans Verlds-Belkr, 1 B. f. 337, famt Hr von Troils Bref om Is-’
land, ~f. 2?3 och följ.

Orfakerne til fådane varma bad lemnas til de naturkunniges
underfökning. Om urfprunget til den underjordifka hettan och
eldfpcutande berg kan upfinnas, är ej fvårt at föreftälla fig, huru
källådror däraf kunna blifva uphettade.

En vidlöftig Afhandling om mineralvatten utkom 17^7 uti
England, under titel af: A metbodical Synopjis of Mineralstaters, by
John Rutty, fom finnes recenferad uti Svenika Mercurius I7f9,
Julii månad, f. 3f o. f.

Minium* Se Mönja. Minium Flavum betyder mafticot.

Mirabilis terra Saxoniæ, se Speckjien.

■ ’

Mifspickel > Hvitkies, Arfenikkies, Giftkies, kallas af
bergsmän en arfenikmalm, beflående endafl af arfenik med järn
förenad. Den får egenteligen namn af Mifspickel, då den faller uti
cryftallinilk fkapnad. Se vidare ordet Kiest 2:0.

Mifspickel liknar något nära uti färgen de bekante
fiifvermal-mer JVeiser* och Weisgulden, hvilka äfven hålla litet arfenik,
men för et öfvadt öga vifar fig de fenares hvithet ftöta mera uti
blyfärg: de äro mindre hårda och kunna lätt rifvas med ftål, famt
gifva hvarken gniftror, elier lukt af arfenik, fom ock föga märkes
under roftning: gifva efter calcination grådt eller fvart pulver: hålla
vanligen litet koppar och ofta bly famt några marker filfver på

II. Del. X $ent-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:35:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/2/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free