Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fpillnings-järn, föm förefaller af tackjärrfvid nu mera brukeliga
masugnar. På begge delTa fätten fmältes järnet allenaft uti fmå
fär-ikor, Bläftror, Läppor, eller Luppar kallade, fom äro fmå
oformlige något fkålige och rundaktige klimpar, allenaft af i, 11 högft
2 lispunds vigt, mäft bekanta under namn af Osmundary eller
os-mundsjäm. Sådane hafva väl i äldfta tider blifvit tilverkade af
de järnmalmer, fom blifvit tagne uti myror och träfk, på det fätt
fom under ordet Myrjärns- eller Bläfterverk vidare be/krifves.
Mycken anledning är at tro, det namnet Osmund äfven haft fin
up-rinnelfe af ordet Ox, fom betyder fmå vattufig, eller fumpiga
ftäl-len-, fåfom Källos, eller Kärros, och af Munn, hvilket uti/kog och
mark äfven brukas om trånga fund, halfar, munnar, eller
mynningar, emellan myror och kärr. Och fom myrmalmer, yrke, eller
örke, hvaraf fådant järn tilverkas, förnemligaft finnas uti dylike
kärros och myrmunnarj få kan vara troligt, at osmund äfven
därifrån kan härledas.
Säkraft är dock det, at osmund varit ibland de förda detta
Rikets producer uti järn, och det mycket allmänt, hälft uti de
mäd aflägsne och /kogrikade provincier, långt förrän konden at
kola varit bekant, och kan hända redan uti Hedentima, då
Dvär-ga-fmidet idkades, emedan järnets utfmältning då /kedt endad med
okolad fkog, af mycket fet och .mogen’ furu, fåfom det ännu til
någon liten del brukas uti Dalorten och Jemtland.
Uti början af I3:de Seculo var redan osmund en handels-vara,
fom exporterades til utländningar, och innom Riket var gångbar,
i dället för penningar, uti byteshandel, famt uti alla afgifter til
Kronan , efter den tidens utfatte vigt och värde, uti örtugar, öre och
mark, eller efter et vifst antal osmunnar, fom då räknades efter
hundrade, eller Hundert. Det finnes ock at uti Jordeboks-räntan 24
osmund varit lika med I öre, ofch 192 osmund fvarade emot en
mark, alt til början på 1630-talet, då dändiga hemmans-räntan
fattes, hvarvid äfven osmunden på många dällen, fåfom
Jordeboks-perfedel, blifvit bibehållen, och ännu bibehålies.. Den tidens
värden och vigter äro likväl uti mycket mörker begrafne, vid
jämn-förelfen emot de nu brukeliga. Som märkvärdigt kan allenaft näm-
G g 2 nas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
